Vardagen med potatisrecept kan varieras i all oändlighet. Här har vi samlat goda potatisrecept som vi aldrig tröttnar på. Potatis hela veckan? Ja tack!
Tips! Här hittar du alla våra
recept med potatis.
Här finns väl valda favoriter av potatisrecept som funkar hela veckan. Allt från potatispaj till potatis- och purjolökssoppa!
Ibland vill man ju ha potatis till precis allt. Här har vi de perfekta potatistillbehören.
Potatisen mår bäst om den får vila mörkt och svalt. 5-8 plusgrader är en bra temperatur. Ligger den för varmt bildar den gärna groddar och skrumpnar, och om den förvaras kallt, under 3 plusgrader, förvandlas stärkelsen till socker som ger potatisen sötaktig smak och vattnig konsistens.
Sätt på vattnet redan när du börjar skala potatisen. Ju längre tid i varmt vatten, desto mer urlakas potatisen på sitt näringsvärde. Ytterligare en anledning är att man snabbt vill ta potatisen förbi 60°C-stecket. Då tar den åt sig vätska och stärkelsekornen sväller. Stannar man länge vid den temperaturen kan potatisen bli seg, blött och vattnig. Vid kokning vill man att stärkelsekornen ska svälla men inte sprängas sönder, då läcker den klistriga stärkelsen ut och det blir ett segt mos. Det är inte för inte man kan göra tapetklister av potatismjöl…När du har kokat färdigt potatisen så låt den ånga av. Sätter du på locket när du hällt av vattnet går temperaturen upp igen.
Det är i skalet som många av nyttigheterna sitter i frukter, grönsaker och andra växter. Där skyddar de mot attacker från omvärlden, som till exempel solljus och angrepp från bakterier och insekter. En viktig sak som skiljer oss människor från äpplen är att vi kan gå iväg från det starka solljuset och sätta oss i skuggan, men äpplena sitter fast på sin gren och är i stället beroende av de skyddande ämnena, eller antioxidanterna, som finns i skalet. Många av antioxidanterna kan man se, till exempel den röda färgen i äppelskalet och blåbärens och plommonens blåa nyanser. Ett äpple som har ett soligt läge är rödare; solljuset gör att äpplet bildar mer färg som det sedan får skydd av. Många av de här ämnena funkar även på oss; i våra kroppar kan de oskadliggöra ämnen som kallas för fria radikaler och som ökar risken att få till exempel diabetes och sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.
När vi äter färgrika frukter, bär, grönsaker och rotfrukter får vi mer skyddande ämnen; och ännu mer om vi behåller skalet på, där det går. Men det kan också finnas rester av bekämpningsmedel i skalet, och det är inte lika åtråvärt. Anneli Widenfalk, toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, kommer dock med lugnande besked. – De gränsvärden som finns för växtskyddsmedel, det vill säga den maximala mängd som är tillåten i ett livsmedel, baseras på att man ska kunna äta hela frukten, grönsaken eller rotfrukten med skal. Dessutom utan sköljning utan att det innebär någon risk för hälsan på kort eller lång sikt.
Störst andel bekämpningsmedel finns i frukter som man traditionellt äter utan skal, som banan, citrusfrukter och melon. Vill man äta deras skal bör man välja ekologiskt odlat. Tre fjärdedelar av svenskodlade grönsaker brukar vara fria från mätbara halter av bekämpningsmedel, berättar Anneli Widenfalk. Men hon tycker ändå att det är bra att skölja frukt och grönsaker, speciellt bladgrönsaker, för att få bort eventuella bakterier. I dag finns det både potatis och rotfrukter som är sköljda i rent vatten innan de förpackas, och de kan användas direkt.
Det finns många undersökningar som visar att man mår bra av att äta mer frukt, grönsaker och rotfrukter. Därför är det ett av de viktigaste kostråden, inte bara i Sverige utan i hela världen. Frukt och grönt kan till exempel skydda mot olika typer av cancer, högt blodtryck och diabetes. Forskarna tror att skyddet framför allt kommer från fibrer, vitamin C och antioxidanter. Det är sådant som det finns extra gott om i skalet, så låt det sitta kvar. En bra tumregel är att äta fem portioner frukt och grönt om dagen. Tänk två frukter och tre nävar grönsaker, eller tvärtom.