Hej!

Du verkar ha en gammal webbläsare. Uppdatera för att få ut det mesta av ICA.se.

Hoppa till sidans innehåll

Jacob Gudiol

kritisk till matlarm

Matlarmen står som spö i backen: ”Vanlig potatis kan ge dig cancer”, ”Mjölk dödar”, ”Giftigt ämne i kanel kan ge leverskada”. Men enligt fysioterapeuten och författaren Jacob Gudiol, som har gjort till sin sak att granska hälsoforskningen med kritiska ögon, är 99 av 100 larm rejält missvisande.

I höstas kom ett larm om att clementiner kan vara farliga för barn och foster, på grund av rester av bekämpningsmedel. Nyheten och oron spred sig som en löpeld. Detta trots att man skulle behöva äta orimligt mycket clementiner – med skalet på (!) – för att komma upp i nivåer som innebär en risk.

– Ett barn som väger 20 kilo behöver äta ett kilo oskalade clementiner per dag, över en längre tid, för att det ska bli någon fara. Ett barn som väger 40 kilo kan äta den dubbla mängden. För övrigt är det ju ingen som äter clementiner med skalet på, säger Jacob Gudiol.

Matlarm handlar om att skapa rubriker

Det är också vanligt att mötas av dubbla budskap. Exempelvis att mjölk ena veckan påstås öka risken för cancer, andra veckan minska risken för cancer.

– Olika studier kommer fram till olika resultatet. En enda studie säger oftast ingenting. Det är därför du ska läsa översiktsartiklar, det vill säga forskningsartiklar som sammanfattar flera olika studier inom ett visst ämne.

Ändå får översiktsartiklar ofta mindre utrymme i media än enskilda artiklar.

– Matlarm handlar om att skapa rubriker, sälja lösnummer eller få många klick. Det är inte bara medias fel. Det finns även många högskolor och universitet som hellre kommunicerar en dålig studie med ett förvånande resultat än en välgjord översiktsstudie som är mer nyanserad och kanske inte förmedlar något nytt.

Alla experter är inte experter

Jacob Gudiol är också kritisk till hur media refererar till experter.

– Så fort någon uttalar sig i media får personen epitetet expert. Men det är viktigt att skilja mellan påhittade experter som bara hittar på saker och riktiga experter som verkligen kan sin sak och återberättar vad man har kunnat visa rent forskningsmässigt.

Han uppmanar även till en försiktig tolkning av rubriker i stil med ”fördubblad risk för cancer”.

– Låt säga att ett visst livsmedel ökar risken för att få cancer från en på miljonen till två på miljonen. Risken har visserligen fördubblats, men den är fortfarande obetydlig.

Livsmedelsverket – en säker källa

Som konsument är det nästintill omöjligt att skilja mellan välgrundad forskning och forskning som svajar, mellan riktiga experter och påhittade experter, mellan larm att ta på allvar och larm att ignorera.

– Om flera seriösa tidningar och tv-kanaler rapporterar om samma sak, då kan det finnas en sanning bakom matlarmet. Kolla på Livsmedelsverkets hemsida och se vad de skriver. Den informationen kan du oftast lita på, tipsar Jacob Gudiol.

Även om det kan finnas en sanning bakom vissa matlarm, exempelvis larmet om arsenik i ris där stor konsumtion av allt att döma inte är bra, tycker Jacob Gudiol att du i princip kan ta dem alla med en nypa salt.

– Det är inte i den ”riktiga” maten som de större problemen ligger. I stället bör du undvika livsmedel som vi vet är dåliga för hälsan: godis, läsk och skräpmat.

Verkar Jacob Gudiol vara en klok person? Följ honom på tränastyrka.se

Just nu sprids bluffmeddelanden om presentkort som ser ut att komma från ICA. Läs mer