Hoppa till sidans innehåll

Stress

Detta händer

när du stressar

Slåss, springa eller spela död? Stress är en urgammal överlevnadsmekanism som behövs mer sällan i vårt moderna samhälle – men det fattar inte hjärnan. Stressexperten Giorgio Grossi berättar vad stress är och vad som händer i kroppen när du stressar.

För 20 000 år sedan, om du som jägare mötte ett vilddjur, hade stressen varit din chans till överlevnad. Inom några sekunder hade vartenda system i hela din kropp aktiverats för att antingen slåss eller springa. Som en sista utväg, om du inte hade en chans att överleva genom att slåss eller springa, kunde reaktionen ”spela död” kicka in.

– ”Spela död” är en stressreaktion som gör dig trött, yr och svag i musklerna. Du kan till och med tuppa av, säger Giorgio Grossi, docent och legitimerad psykoterapeut som jobbar med forskning och behandling på Stressmottagningen i Stockholm.

Omöjligt slåss mot full inkorg

I vårt moderna samhälle möter vi sällan faror av fysisk karaktär. Ändå fungerar stressystemet exakt likadant i dag som det gjorde när vi var jägare på savannen. Den stora skillnaden är att stresspåslaget numera ofta pågår under en längre tid.

– Vid ett möte med ett vilddjur följde ett intensivt stresspåslag under några minuter. Sedan var det över och du hade ganska lång tid att återhämta dig. I dag orsakas stress av situationer som du inte kan hantera genom att slåss eller springa, exempelvis dålig ekonomi eller en överfull inkorg. Dessa situationer är ofta mer eller mindre konstanta, vilket gör att även stressen blir mer eller mindre konstant. Dessutom kan hjärnan inte skilja på faktiska hot och möjliga hot. Det räcker ofta att tänka på en svår situation – ”tänk om jag inte har råd att bo kvar”– för att pulsen ska gå upp. Detta bidrar också till den konstanta stressen.

Därför kan magen krångla vid stress

Giorgio Grossi berättar att stress utgår från det autonoma nervsystemet, den del av kroppens nervsystem som styr bland annat andning, hjärtslag, blodtryck och matsmältning. Det autonoma nervsystemet består av en ”gas” (det sympatiska nervsystemet) och en ”broms” (det parasympatiska nervsystemet).

– ”Gasen” gör att pulsen stiger, musklerna spänns och pupillerna vidgas. ”Bromsen” styr bland annat matsmältning och sårläkning. När du ställs inför en fara prioriteras ”gasen”. Det är därför magen kan börja krångla vid stress, förklarar Giorgio Grossi.

Vid stress kan febern tillfälligt försvinna

Andra symtom vid stress, utöver de klassiska som hjärtklappning, häftig andning och rodnad, är att grovmotoriken förbättras – du behöver ju kunna springa eller slåss – på bekostnad av finmotoriken. Kalla händer och fingrar är ett annat vanligt symtom.

– Vid strid uppstår lätt skador på händer och fingrar. Blodet dras bort därifrån, för att du inte ska förblöda. Blodet blir också tjockare, för att det ska kunna koagulera snabbare.

Vi blir "dumma i huvudet" av stress 

Vid stress utsöndras även hormoner för att du ska bli mindre smärtkänslig. Och om du har en infektion i kroppen kan symtom som feber och trötthet tillfälligt försvinna. Du behöver ju kunna sätta dig i säkerhet! Stress påverkar även vårt förnuft.

– Vid ett stresspåslag strömmar blodet bort från prefrontala cortex, den del av hjärnan som får oss att vara sansade, förnuftiga och tänka logiskt. Blodet går i stället till de mer primitiva delarna av hjärnan. Ja, man kan säga att vi blir dumma i huvudet av stress, avslutar Giorgio Grossi.

Lästips! Bli bättre på att hantera stress.