Koka potatis

Potatisens resa startade för 8000 år sen i Sydamerika där inkaindianerna odlade den tåliga grödan högt upp i Anderna. Historiker säger att hela inkakulturen grundande sitt välstånd på potatisen. Den närde hela befolkningen, som också tillverkade starkt öl av den.

Till Europa kom potatisen först på 1600-talet med de spanska erövrarna. Från början uppskattades bara de vackra blommorna tills man insåg att knölarna var både goda och nyttiga. Först på 1720-talet tog Jonas Alströmer in potatis från Frankrike som han odlade på sin gård Nolhaga utanför Alingsås. Alströmer genomförde omfattande provodlingar och hans forskningsrön om odling och lagring av potatis var avgörande för potatisens etablering i Sverige.

Potatis kunde odlas var som helst utan några märkvärdiga redskap och man behövde inte tröska, torka eller mala för att kunna äta den. Den var dessutom rik på vitaminer och energi. För en samhällsklass som inte hade råd med köksutrustning som spis, ugn, stekjärn etc. blev potatisen populär. Potatis för en stor familj kunde kokas över öppen eld i en enda stor gryta, detta gjorde att potatisen i kraft av enkelhet i användandet och högt energivärde blev en grundpelare i det svenska kosthållet.

Källa: Svensk Potatis AB

Förvara potatis

Potatisen mår bäst om den får vila mörkt och svalt. 5-8 plusgrader är en bra temperatur. Ligger den för varmt bildar den gärna groddar och skrumpnar, och om den förvaras kallt, under 3 plusgrader, förvandlas stärkelsen till socker som ger potatisen sötaktig smak och vattnig konsistens.

Välj EKO

Vi gillar och äter massor av potatis i Sverige. Väljer du ekologiska knölar gör du något bra för miljön och för den biologiska mångfalden. Då kan du vara lugn med att potatisen du äter har odlats på åkrar där kemiska bekämpningsmedel inte har använts.

Läs också: 5 ekologiska varor.

Behåll skalet

Vi får i oss ännu mer antioxidanter om vi behåller skalet på potatisen. Antioxidanter oskadliggör fria radikaler och ämnen som ökar risken att få till exempel diabetes och sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Men det kan finnas rester av bekämpningsmedel i skalet. Anneli Widenfalk, toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, kommer dock med lugnande besked.
– De gränsvärden som finns för växtskyddsmedel, det vill säga den maximala mängd som är tillåten i ett livsmedel, baseras på att man ska kunna äta hela frukten, grönsaken eller rotfrukten med skal. Dessutom utan sköljning, utan att det innebär någon risk för hälsan på kort eller lång sikt. Tre fjärdedelar av svenskodlade grönsaker ät fria från mätbara halter av bekämpningsmedel. Men det kan ändå vara bra att skölja frukt och grönsaker för att få bort eventuella bakterier. I dag finns det både potatis och rotfrukter som är sköljda i rent vatten innan de förpackas, och de kan användas direkt.

Läs också: Därför ska du sluta skala.