Fettisdagen 2026 - varför firar vi semlans dag?

Vad är fettisdagen?

• Fettisdagen betyder helt enkelt fet tisdag och är en av våra mest firade matdagar då det äts semlor i nästan varje svenskt hem. 

Varför är fettisdagen på olika datum?

• Datumet för fettisdagen ändras varje år, då det beror på vilket datum påsken infaller.
• Fettisdagen är alltid tisdagen 47 dagar före påskdagen.
• Det du kan vara säker på är att fettisdagen inträffar någon gång mellan 3 februari och 9 mars.

Varför firar vi semlans dag?

• Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt.
• Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.
• För det syftet var ju semlan helt perfekt.

Hur många semlor äter vi på fettisdagen?

• Vad är antalet semlor som äts i landet? Jo, under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige!
• På självaste fettisdagen äter vi 6 miljoner semlor.

Är fettisdagen samma som semmeldagen?

• Fettisdagen är samma sak som semmeldagen, semlans dag och fastlagsdagen.

Är fettisdagen en röd dag?

• Nej, tyvärr är fettisdagen inte en röd dag. Men en röd dag låter ju helt rimligt för en så festlig mathögtid. Vem ska man prata med för att få till en röd dag egentligen?
• En liten tröst är väl att många arbetsplatser bjuder sina februaritrötta medarbetare på semlor på fettisdagen. 

Hur säger man fettisdagen?

• Enligt Svenska Akademins ordlista så är både uttalet "fettis-dagen" och "fet-tisdagen" helt ok uttal. Puh!

Fettisdagens historia

• Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta 40 dagar innan påsk. 
• Tisdagen 47 dagar innan påsk var den sista dagen man fick äta fet mat innan fastan. Och semlan är ju ett perfekt bakverk för den som vill äta upp sig lite inför en sådan fasta!

Semlans historia

• Medeltidens semla kallades "hetvägg" - Man har ätit en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa.
• En torr bulle som serveras i mjölk - Det här med att låta semlan bada i mjölk kommer faktiskt från semlans föregångare hetvägg, som serverades i en skål med varm mjölk. Den historiska semlan innehöll ingen fluffig grädde och kanske blev lite stabbig utan mjölkbadet.
• 1800-talets nya "fastlagsbulle" - På 1800-talet började hetväggen kallas "fastlagsbulle" eller "fettisdagsbulle".
• På 1900-talet kom den moderna semlan - Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet.
• 1950-talets regler kring semlor - På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart. Undrar vad de hade tyckt om nutiden, när man kan köpa en semla lite varstans redan i december?

Visste du att?

• Trots att semlan moderniserats och bytt namn så fortsätter en del äta sin semla som på medeltiden - i ett mjölkbad. Det är kanske värt ett försök? Så gör du en egen hetvägg.

Varför heter det semla?

• Ordet semla tros komma från latinets "simila" eller tyskans "semel" vilket betyder "fint vetemjöl". 

Heter det fettisdag, semmeldag eller fastlagsdag?

Kort svar: Alla är rätt!

Långt svar: Nu ska vi reda ut det här med fastans dagar...

• Fastlagen - är de tre dagar som infaller före den 40 dagar långa fastan innan påsk enligt kristen tro.
• Fastlagssöndagen - är den första dagen i fastlagen, som även kallas köttsöndag eller fläsksöndag.
• Blåmåndag - eller bullmåndag som den även kallas i södra Sverige är andra dagen i fastlagen.
• Semmeldagen - avslutar fastlagen. Kallas även fettisdag och fastlagsdagen. Alla tre uttryck är lika rätt!
• Askonsdagen - är fastans första dag och då är tiden inne för ett mer spartanskt liv. Det uttalas som ask-onsdagen.

Äter man semlor i andra länder?

I många länder med kristen historia finns en tradition av att äta något extra gott just den här dagen. 

• Danmark - Här äter man fastelavnsboller. De finns i massor av varianter, men är ofta fyllda med grädde och sylt eller vaniljkräm. De kan vara gjorda på vetedeg eller smördeg och toppas ofta med glasyr. Meget godt!
• Norge - Här äter man också fastelavnsbolle, fylld med grädde och hallonsylt eller vaniljkräm.
• Finland - I Finland äter man Laskiaispulla. Det är en bulle fylld med sylt eller mandelmassa, eller både och! Den toppas med florsocker eller pärlsocker. Men passa dig för att beställa en semla i svensktalande Finland, om du inte är ute efter en fralla. I svensktalande Finland kallas semlor för fastlagsbullar.
• Estland: Får det lov att vara en Vastlakukkel? Den estländska semlan är en bulle som påminner om den svenska men bara fylls med rikliga mängder grädde.

Visste du att: I England äter man pannkakor på fettisdagen? Pancake day infaller en gång om året där (inte varje torsdag som i Sverige). 

Vem dog av semla?

• Det sägs att kungen Adolf Fredrik dog på grund av att glupskts ha stoppat i sig 14 hetväggar år 1771. Vågar du testa hetvägg?