Köttbullar, risgrynsgröt och griljerad skinka är rätter som många av oss ser som en självklarhet till jul. Men hur kommer det sig att de hamnade på det svenska julbordet?

Caroline Carlander
TIPS: Ta del av alla våra härliga julrecept  eller spana in 16 julbordsklassiker du inte vill missa. 

  • Risgrynsgröt – lyxvaran som blev folklig

    Långt bak i tiden var risgrynen en dyr importvara och gröten serverades därför bara hos eliten i samhället. Först på 1800-talet blev risgrynsgröten vanlig hos det svenska folket. Till fest kokades gröten i fet mjölk och serverades med smör, kanel och gräddmjölk.

    Tips! Gör din egen risgrynsgröt från grunden.

  • Köttbullar – inte så svenskt

    Köttbullar känns ju som något väldigt svenskt, men rätten finns över hela världen i olika varianter. Från första början var de svenska köttbullarna en elegant maträtt, eftersom konsten att göra köttfärs utan köttkvarn krävde sin arsenal av personal i köket. Tur då att köttkvarnen uppfanns 1895 – på så sätt blev köttbullarna allt vanligare på julborden. På 1960-talet lanserades den frysta varianten och köttbullarna blev snabbt en favorit till jul, och där är de kvar än idag!

    Tips! Testa våra julkryddade köttbullar

  • Julskinka - sommarmat

    Favoriten och enligt många den viktigaste komponenten på julbordet är en ganska ny rätt i sammanhanget. I bondesamhället åt man färska delar av den nyslaktade grisen till jul, som korv, sylta, grishuvud och grisfötter. Skinkan var istället salt förrådsmat som åts till sommaren. Detta började förändras på 1800-talet när juldekorationer blev vanligare i hemmen. Den griljerade och pyntade julskinkan såg pampig ut och passade väl in på det nationalromantiska julbordet. Med tiden tog folk till sig smaken och gav julskinkan hedersplatsen på julbordet. Idag är en ny trend att byta ut skinkan mot köttfria alternativ, som vegansk julskinka av rotselleri.

  • Lutfisk - ända sedan medeltiden

    Redan under medeltiden började svenskarna luta fisk för att få fint vitt kött även under den katolska julfastan, då kött var förbjudet av kyrkan och färsk fisk var för svår att få tag på under vintern. Traditionen med lutfisk till jul höll i sig ända in på mitten av 1900-talet. Idag har den istället lämnat plats till förmån för lax i olika former.

    Tips! Fira jul som förr i tiden och bjud på klassisk lutfisk med senapssås.

  • Prinskorv - nytt på julbordet

    Småkorvar fanns redan på 1700-talet i lite finare miljöer, men det vi idag kallar prinskorv är relativt nytt på julbordet. Det blev ett vanligt inslag först när den moderna charkuteriindustrin utvecklades på 1900-talet.

    Tips! Prinskorv med julslaw och valnötter slår aldrig fel.

  • Kryddsill - exotiska inslag

    Kryddsillen serverades redan till medeltidens festligheter, men då hos de mer välbeställda eftersom kryddor som kardemumma, kanel och kryddnejlika importerades från andra sidan jordklotet. På 1700-talet blev de mer tillgängliga och började användas i matlagning även i bondesamhället.

  • Glögg - räddade blaskigt vin

    Glöggen har druckits som en värmande dryck året om sedan medeltiden. Då tillsattes kryddorna för ett dölja vinets dåliga kvalitet. Först på 1800-talet blev glöggen en kär jultradition.

    Tips! Gör din egen glögg i jul!

  • Julmust - ett nyktert alternativ

    Julmusten uppfanns 1910 av nykterhetsmannen och läskedrycksfabrikören Robert Roberts som ville hitta ett alkoholfritt alternativ till julbordet. Receptet har alltid varit hemligt och hålls inom familjeföretaget än idag, det sägs att endast tre personer känner till de exakta ingredienserna...

    Källor: Taffel.se, Nationalencyklopedin, Svenska Dagbladet, Skansen