Julmatskuriosa

Julmatens historia

Köttbullar, risgrynsgröt och griljerad skinka är rätter som många av oss ser som en självklarhet till jul. Men hur kommer det sig att de hamnade på det svenska julbordet?

Varifrån kommer julmatsfavoriterna?

Visste du att julskinkan från början var klassisk sommarmat och att prinskorv är ett relativt nytt inslag på julbordet? Här berättar vi varifrån älskade julmatsklassiker kommer ifrån och hur de hamnade på de svenska julborden.

1. Risgrynsgröt - lyxvaran som blev folklig

Långt bak i tiden var risgrynen en dyr importvara och gröten serverades därför bara hos eliten i samhället. Först på 1800-talet blev risgrynsgröten vanlig hos det svenska folket. Till fest kokades gröten i fet mjölk och serverades med smör, kanel och gräddmjölk. Prova gärna vårt recept på risgrynsgröt med olika topping.
2. Köttbullar - inte så svenskt

Köttbullar känns ju som något väldigt svenskt, men rätten finns över hela världen i olika varianter. Från första början var de svenska köttbullarna en elegant maträtt, eftersom konsten att göra köttfärs utan köttkvarn krävde sin arsenal av personal i köket. Tur då att köttkvarnen uppfanns 1895 – på så sätt blev köttbullarna allt vanligare på julborden. På 1960-talet lanserades den frysta varianten och köttbullarna blev snabbt en favorit till jul, och där är de kvar än idag! Prova vårt populära recept på julköttbullar.
3. Julskinka - sommarmat från början

Julskinkan är enligt många den viktigaste rätten på julbordet men är faktiskt en ny rätt i sammanhanget. I bondesamhället åt man färska delar av den nyslaktade grisen till jul, som korv, sylta, grishuvud och grisfötter. Skinkan var istället salt förrådsmat som åts till sommaren. Detta förändrades på 1800-talet när juldekorationer blev vanligare hemma. Den griljerade och pyntade julskinkan såg pampig ut och passade väl in på det nationalromantiska julbordet. Med tiden tog folk till sig smaken och gav julskinkan hedersplatsen på julbordet. Idag är en ny trend att byta ut skinkan mot köttfria alternativ, som till exempel att göra vegansk julskinka av rotselleri.
4. Lutfisk - ända sedan medeltiden

Redan under medeltiden började svenskarna luta fisk för att få fint vitt kött även under den katolska julfastan, då kött var förbjudet av kyrkan och färsk fisk var för svår att få tag på under vintern. Traditionen med lutfisk till jul höll i sig ända in på mitten av 1900-talet. Idag har den istället lämnat plats till förmån för lax i olika former Tips! Fira jul som förr i tiden och bjud på klassisk lutfisk med senapssås.
5. Prinskorv - nytt på julbordet

Småkorvar fanns redan på 1700-talet i lite finare miljöer, men det vi idag kallar prinskorv är relativt nytt på julbordet. Det blev ett vanligt inslag först när den moderna charkuteriindustrin utvecklades på 1900-talet. Testa detta recept på prinskorv med grönkål i senapsgrädde och rostade hasselnötter.
6. Kryddsill - ett exotiskt inslag

Kryddsillen serverades redan till medeltidens festligheter, men då hos de mer välbeställda eftersom kryddor som kardemumma, kanel och kryddnejlika importerades från andra sidan jordklotet. På 1700-talet blev de mer tillgängliga och började användas i matlagning även i bondesamhället. Testa detta goda recept på kryddsill med citron.
7. Glögg - räddade blaskigt vin

Glöggen har druckits som en värmande dryck året om sedan medeltiden. Då tillsattes kryddorna för ett dölja vinets dåliga kvalitet. Först på 1800-talet blev glöggen en kär jultradition. Tips! Så gör du din egen glögg till jul.
8. Julmust

Julmusten uppfanns 1910 av nykterhetsmannen och läskedrycksfabrikören Robert Roberts som ville hitta ett alkoholfritt alternativ till julbordet. Receptet har alltid varit hemligt och hålls inom familjeföretaget än idag, det sägs att endast tre personer känner till de exakta ingredienserna... Ett annat sätt att använda julmusten på är i denna läckra julmustkola!