Allt du behöver veta!

Periodisk fasta

Att fasta har blivit poppis. Men hur bra är det, och finns det några som verkligen inte bör pröva periodisk fasta. Vi har frågat ICAs dietist Paula Frösell om för- och nackdelarna med att strunta i att äta under vissa perioder.

  • Varför är det bra med periodisk fasta?

    – En del upplever att de är bra för dem med periodisk fasta eftersom de får bättre kontroll på hunger och aptit samt att de minskar sitt intag. Vissa studier visar att kaloriintaget minskar och sjukdomsrelaterade riskmarkörer förbättras av periodisk fasta, men att effekten blir densamma om kaloriinnehållet dras ned något varje dag. Vissa människor kanske tycker att det är skönt med kortare ätfönster för att slippa fokusera på att få i sig mat, ta med matlåda eller liknande under så många av dygnets timmar.

    Läs också: Så mycket sömn behöver du

  • Varför är det dåligt med periodisk fasta?

    – Bortsett från att vissa grupper absolut inte ska börja med periodisk fasta så visar flera studier att den här metoden inte har några större hälsoeffekter på längre sikt jämfört med en sund kost i lagom mängd varje dag, jämt fördelat. 

    Läs ocskå: Detta gör saltet med din kropp

  • För vem passar periodisk fasta?

    – Eftersom periodisk fasta, om man äter en sund kost, enligt studier på exempelvis 5:2-metoden, vanligen resulterar i kalorirestriktion så skulle metoden kunna fungera för den som vill minska sitt intag för att gå ner i vikt.

  • Vilka ska passa sig för denna metod?

    – Det finns flera olika grupper som definitivt bör undvika periodisk fasta; diabetiker, gravida och människor som tränar hårt och frekvent exempelvis. Även personer med ätstörning eller tidigare ätstörning bör undvika detta.

  • Hur reagerar hjärnan på periodisk fasta?

    – Kroppen är en komplex maskin där mängder av ämnen samverkar för att på bästa sätt hålla den i balans. Efter några timmars fasta följd av måltid så kommer kroppen, om man är frisk, kunna hantera situationen, både fastan och att sedan tillgodogöra sig näringen efter måltiden. Det är först om fastan blir längre som effekterna blir större. För hjärnans del handlar det i första hand om att den behöver glukos (druvsocker) för att fungera. Efter exempelvis en natts fasta så är nivåerna av bl a blodsocker och blodinsulin låga. Skulle fastan fortsätta måste kroppen börja ta av sina egna reserver vilket i första hand sker genom att ta av glykogenreserverna i levern. Efter ungefär ett dygns fasta så är glykogenreserverna slut och kroppen måste då börja producera glukos för att förse hjärnan med energi. Detta är en oerhört viktig process eftersom hjärnan behöver just glukos och på så sätt är kroppens finurliga mekanism att producera glukos en överlevnadsstrategi. 

    Läs också: Fryst mat - lika nyttig som färsk

  • Finns det några myter om periodisk fasta?

    – Det finns massor av myter kring måltidsfrekvens, alltså hur ofta man äter, kaloriintag och annat som rör periodisk fasta. En vanlig myt är att blodsockret skulle sjunka till 0 och att man inte skulle fungera alls om man undvek mat under några timmar, så som under fasta. Det är visserligen sant att vissa är känsligare för att vara hungriga, men hos en frisk människa så är pendlingen i blodsockret inte så stort som man kanske kan tro. Det är också en vanesak det här med hur ofta man äter. En del studier visar exempelvis att småätande mellan måltider tenderar att öka fettinlagringen i buken.

    Läs också: Myter om jordgubbar

  • En till myt...

    – Äter man inte på några timmar går blodsockret i botten och man blir apatisk!
    Fakta: Inte lika spretig som övriga myter eftersom den för en gångs går i linje med den första, men felaktig likafullt. Efter två hela dygns fastande visar studier att dina blodsockernivåer fortfarande håller sig normala, så några timmar ska nog gå att hantera.

    Läs också: Myter om kaffe

Vad är periodisk fasta?

Periodisk fasta i korthet

  1. Periodisk fasta innebär helt enkelt att man minskar de timmar under dygnet då man äter till förmån för de timmar då man inte äter.
  2. Ätfönstret, de timmar man äter, är betydligt färre än de då man fastar. Ett exempel på ett sådant här upplägg är 16:8, vilket innebär att man äter under 8 av dygnets timmar och fastar resterande 16. I praktiken leder detta till att man inte hinner äta så många måltider.
  3. Om ätfönstret är kl 12-20 så skulle det kunna inledas med en lunch och avslutas med en middag. Däremellan kan ett mellanmål klämmas in. Frukost hinns alltså inte med.
  4. Den periodiska fastan kan pågå någon dag då och då eller flera dagar i följd. 5:2, då man äter normalt i fem dagar och har en kalorirestriktion på 500-600 kcal i två dagar, är en annan variant av periodisk fast liksom 1:1 där man äter en dag och fastar nästa.

Artiklar (1460)

Starkare immunförsvar!

Träna utan att bli sjuk

Med rätt kost kan du faktiskt minska risken för att bli sjuk, låt oss berätta hur!

Inför långdistansloppet!

Kolhydratladdning - så funkar det

ICA-dietisten Paula Frösell berättar vad kolhydratladdning är och vad du bör tänka på inför ett långdistanslopp.

Ladda på rätt sätt!

Kostråd inför långloppet

ICA-dietisten Paula Frösell tipsar om den bästa middagen, frukosten och mellanmålet.