Matskola
Marsipanblad - så gör du, steg för steg!
Här visar vi steg för steg hur du gör blad av marsipan att garnera prinsesstårtan med.
Mathistoria
Prinsesstårtans historia
Varför heter vårt mest älskade bakverk prinsesstårta? Och hur många tårtor stoppar vi egentligen i oss varje år?
Fikasugen? Se våra recept på prinsesstårta.
Detta visste du inte om prinsesstårtan!
- Prinsesstårtan hette från början Grön tårta, kort och gott!
- Originalreceptet från 1929 skiljde sig från dagens recept och innehöll varken marsipan eller sylt. Istället täcktes tårtan med färgad mandelmassa.
- Receptet togs fram av matskribenten och hushållsläraren Jenny Åkerström, som höll en husmorsskola för unga flickor på Östermalm i Stockholm i början av 1900-talet. Bland eleverna fanns prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid, alla tre döttrar till prins Carl och prinsessan Ingeborg.
- Jenny Åkerström samlade recepten som användes i undervisningen i ”Prinsessornas kokbok – husmanskost och helgsdagmat”. Boken innehåller över 1000 recept på allt från tårta till sockerdricka.
- Det sägs att prinsessorna var särskilt förtjusta i den gröna tårtan, att den snart fick byta namn till Prinsesstårta.
- För 60 år sedan var det pinsamt för män att ertappas med en bakelse. Det ansågs omanligt och skulle därför ätas i smyg. Kvinnor satte gärna i sig en eller flera – de visste hur gott en bakelse kunde göra för humöret!
- Vi äter en himla massa tårta – varje år säljs ungefär en halv miljon prinsesstårtor i Sverige. Och när prinsessan Estelle föddes 2012 sålde prinsesstårtorna slut i hela vårt avlånga land.
- Under Prinsesstårtans vecka varje år går 10 kronor av varje köpt prinsesstårta till Victoriafonden. De arbetar för att ge stöd till kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar.
Källor: Dagens Nyheter, Nationalencyklopedin, Sveriges bagare och konditorer.
1. Recept på Grön tårta från 1952
Äldre recept på prinsesstårta, så kallad grön tårta, Prinsessornas kokbok, 1952.
Tårtan
3 gulor
110 g socker
1 msk vatten
25 g potatismjöl
25 g vetemjöl
3 vitor
Fyllning I
1 sats Fin vaniljkräm II
Fyllning II
1 dl tjock grädde
1 tsk vaniljsocker
Mandelmassa
120 g mandel
180 g florsocker
Äggvita
Färg
Sockerkakans beredning,se fin sockerkaka till tårtor II sid. 886.
Fin vaniljkräm II, se sid. 834.
Mandelmassans beredning, se sid. 936.
Hopläggning och garnering av tårtan
Skär sockerkakan i tre bottnar och bred vaniljkrämen emellan. Täck hela tårtan med den mycket hår vispade grädden.
Största delen av den fasta mandelmassan färgas svagt grön. En liten bit massa färgas skär. Kavla ut den grönfärgade mandelmassan på en marmorskiva till en stor rund kaka, lägg den över tårtan, så att hela tårtan blir täckt. (Laga att mandelmassan ej veckar sig på sidorna.) Putsa av mandelmassan runt nederkanten. Gör en ros av skära mandelmassan och blad av den gröna. Garnera tårtan enligt bilden.
Anm.: Tårtan blir saftigare om bottnarna får ligga med vaniljkräm över natten. Men då måste tårtan stå täckt på kallt ställe, eljest surnar krämen. Mandelmassan kan också göras föregående dag och formas. Denna garnering bör ligga täckt, tills den lägges på tårtan. Däremot bör grädden ej läggas på tårtan förrän så omedelbart före serveringen som möjligt. Garneringen kan förenklas genom att utesluta buketten mittpå. Tårtan siktas då i stället över med florsocker i sista stund.
3 härliga varianter på prinsesstårtan
1. Orginalet
En klassisk prinsesstårta som enligt originalreceptet inte innehåller sylt, men en magisk vaniljkräm som får smaklökarna att dansa av lycka!
2. En goding utan laktos och gluten
En gluten-, laktos- och äggfri prinsesstårta med spektakulär dekoration. Och det bästa – marsipanrosorna räcker till hela familjen!
3. Klassikern i vegansk version
Precis lika god som en klassisk prinsesstårta, men med sojagrädde, havremjölk och mjölkfritt margarin.
Artiklar (1547)
Allt om
Fössta tossdan i mass
Vi berättar om den småländska nationaldagen och firar med marsipantårta av alla dess slag!
Matskola
Marsipanros
Här visar vi, steg för steg, hur du lyckas göra egna, vackra marsipanrosor till tårtan!
Svensk mathistoria
Falukorvens historia
Falukorven är nästintill en svensk nationalrätt, men vet du varför det heter falukorv?
Svensk mathistoria
Vad åt vi för mat på 40-talet
När matvaror inte längre gick att handla fritt då åt vi falsk kalvfärs till middag.
Svensk mathistoria
Festlig mat från 20-talet
För dig som vill gå all in och bjuda på tidstypisk mat från det levnadsglada 1920-talet.
Millenienostalgi
Mattrender i början av 2000-talet
Quinoa var nytt och fika innebar chailatte med mastodontkanelbullar.