Sojabönor - miljöbov eller klimathjälte?

Allt du behöver veta om sojabönor

Den lilla sojabönan är ett fantastiskt livsmedel. Plantan ger mer protein per hektar än andra stora grödor. Den är rik på den livsviktiga aminosyran lysin, som både människor och djur behöver få i sig via kosten, och innehåller viktiga mineraler som järn, zink och magnesium. Den innehåller också fibrer och antioxidanter som anses minska risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns en baksida. 

Sojan som miljöbov 

De senaste femtio åren har den globala produktionen av soja tiodubblats. De största exportörerna är Brasilien, USA och Argentina. Tillsammans står de för över 80 procent av den totala produktionen. Men samtidigt som produktionen har gett viktiga inkomster har den fört med sig betydande miljöskador i alla tre länderna. Artrika regnskogar har avverkats och enorma savannområden plöjs upp för att ge plats åt expanderande odlingar. Det har lett till artutdöende och problem med vattenförsörjning, liksom till stora utsläpp av växthusgaser. I Brasilien används hälsofarliga och miljöskadliga bekämpningsmedel på många odlingar. Försäljning av mark till stora sojaproducenter har i nyhetsrapporteringen kopplats ihop med de senaste årens rekordstora skogsbränder i Amazonas. 

Livsmedel och djurfoder 

Mindre än tio procent av all soja som produceras hamnar på tallrikar och i skålar runt om i världen. Resten, inklusive merparten av den soja som odlas i Brasilien, används huvudsakligen till djurfoder. Det är med andra ord inte konsumtionen av sojaprodukter som driver på den storskaliga sojaodlingen i Sydamerika utan efterfrågan på kött och mejeriprodukter. I Kina, Kanada och europeiska länder som Italien, Österrike och Serbien odlas soja oftast på tidigare uppodlad åkermark. Det är huvudsakligen sojabönor från dessa områden som används till livsmedel som tofu, tempeh och sojakött. Sedan några år tillbaka är all soja som används av de stora svenska matproducenterna, både fodersoja och till livsmedel, certifierad och ansvarsfullt odlad. 

Sojan som klimathjälte 

Sojaproduktionen i sig kräver små resurser och har mycket låg klimatpåverkan jämfört med andra proteinrika livsmedel. Enligt beräkningar från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, ger produktionen av ett kilo torkade sojabönor upphov till utsläpp av i genomsnitt 0,7 kilo koldioxid. Vegetariska produkter baserade på soja tillverkas på olika sätt och har därför lite olika klimatpåverkan. Vegokött på sojaprotein som finns i sojakorvar och vegoburgare framställs ofta av torkat sojaprotein som blandas med kryddor och spannmål. Eftersom processen kräver en del energi är klimatpåverkan högre än för rena sojaprodukter. SLU beräknar utsläppet per kilo till i genomsnitt 3 kilo koldioxid, ungefär lika mycket som för ett kilo fiskfilé. Som jämförelse släpper produktionen av ett kilo benfritt svenskt nötkött ut 26 kilo koldioxid. För sojaprodukter tillverkade i Sverige är utsläppen generellt lägre eftersom en stor andel av den svenska elkraften är förnybar.

Källor 
Miljösmarta matval, Livsmedelsverket. Mat-klimat-listan, SLU 2014. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2016–2018, Jordbruksverket. Environmental impact of plant-based foods – data collection for the development of a consumer guide for plant-based foods, SLU 2020. Soja i fodret till våra husdjur, SLU 2020. Upprop för ansvarsfullt odlad soja, Sojadialogen.

4 goda recept med sojabönor