Så gör du

Koka potatis

Hur lång tid ska man koka potatis? Ska potatis koka med lock? Hur kokar man potatis med skal? Här får du alla svaren och lär dig knepen för att koka perfekt potatis.
Tips: här hittar du alla recept med kokt potatis.

Knepen för perfekt kokt potatis

  1. 1. Med eller utan skal

    Det går bra att koka potatis med skal. Se bara till att skrubba skalen innan och välj gärna ekologiskt om du planerar att äta skalet.

  2. 2. Koka upp vattnet först

    Sätt på vattnet redan när du börjar skrubba eller skala potatisen och se till att det verkligen kokar när du lägger ner den. Ju längre tid i varmt vatten, desto mer urlakas potatisen på sitt näringsvärde. Man vill snabbt ta potatisen förbi 60°C-strecket. Stannar man länge vid för låg temperatur kan potatisen bli seg, blöt och vattnig då den tar åt sig vätska och stärkelsekornen sväller. Vattnet ska precis täcka potatisen.

  3. 3. Glöm inte saltet

    Cirka 1-2 teskedar salt per liter vatten är lagom.

  4. 4. Locket på

    Koka potatisen under lock så att inte vattnet kokar bort. Om du märker att det börjar koka över, lägg locket lite på sniskan eller sänk värmen något.

  5. 5. Olika tid beroende på storlek

    Välj ut potatisar av samma storlek eller skär dem i jämnstora bitar. Koka potatisen mellan 10–25 minuter beroende på storleken. Det viktiga är att känna efter med potatissticka, när potatisen är mjuk är den klar.

    Generella koktider: vinterpotatis 20-25 min, färsk potatis 10-20 min. Häll gärna av vattnet när potatisen fortfarande har en liten hård kärna i mitten. Det sista kokar färdigt av sig själv innan man hinner lägga upp den på tallriken.

Mer om potatis

Koka färskpotatis

Hur länge ska man koka en färskpotatis egentligen? Färskpotatis är en primör och ska kokas som en sådan. Koka upp saltat vatten i en kastrull. Skrubba potatisen precis före kokning. Lägg ner potatis och några dillstjälkar i det kokande vattnet som precis täcker potatisen. Sjud tills potatisen är precis klar med locket på. Se till att den hela tiden sjuder och varken hamnar under kokpunkten eller kokar för kraftigt. Häll av snabbt och låt ånga av på hushållspapper eller kökshandduk i ca 10 min. Servera med en klick smör eller vänd runt potatisen i kastrullen med smör och flingsalt.

Koka mandelpotatis

Med mandelpotatis blir puréer och mos inte för tunga och klistriga utan lätta och fluffiga. Den har även en bra förmåga att binda fett. Mandelpotatisen kokar lätt sönder, och det är värt att lägga lite extra kärlek på kokningen. Lägg ner potatisen i kokande vatten som precis täcker potatisen. Låt den sjuda, ej koka, under lock. Håll koll med provstickan, när den är mjuk är den klar.

Göra potatismos

Använd gärna mjölig sort för att göra mos, men fast funkar också. Skala potatisen och skär den i bitar, koka den försiktigt i saltat vatten. Vid kokning vill man att stärkelsekornen ska svälla men inte sprängas sönder, då läcker den klistriga stärkelsen ut och det blir ett segt mos. Det är inte för inte man kan göra tapetklister av potatismjöl…

Läs också: Här hittar du alla våra recept med potatismos.

Göra potatisgratäng

Bästa gratängen får du med en fast potatissort som skalas, skivas och kokas sakta i cirka 20 minuter med vitlök, mjölk, grädde och kryddor innan allt hälls över i en form och ställs in i ugnen. Marilyn, amandine och ratte är några exempel på fasta sorter. Mjöliga potatissorter som mandelpotatis eller apache ska inte förkokas, då blir det bara mos av alltihop. Däremot blir de till en bra gratäng om de råa skivorna läggs direkt i formen och om gratängen äts direkt när den är klar. Gratängerna får en sötare och något jordigare smak när de tillagas med skalet kvar. Med mandelpotatis och asparges blir smaken för jordig. Ratte och cecile fungerar bra, cecile har ett lilafärgat skal och det ger gratängen en svagt rosa ton.

Tips: Här hittar du ett riktigt bra recept på potatisgratäng.

Förvara potatis

Potatisen mår bäst om den får vila mörkt och svalt. 5-8 plusgrader är en bra temperatur. Ligger den för varmt bildar den gärna groddar och skrumpnar, och om den förvaras kallt, under 3 plusgrader, förvandlas stärkelsen till socker som ger potatisen sötaktig smak och vattnig konsistens.

Välj EKO

Vi gillar och äter massor av potatis i Sverige. Väljer du ekologiska knölar gör du något bra för miljön och för den biologiska mångfalden. Då kan du vara lugn med att potatisen du äter har odlats på åkrar där kemiska bekämpningsmedel inte har använts.

Läs också: 5 ekologiska varor.

Behåll skalet

Vi får i oss ännu mer antioxidanter om vi behåller skalet på potatisen. Antioxidanter oskadliggör fria radikaler och ämnen som ökar risken att få till exempel diabetes och sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Men det kan finnas rester av bekämpningsmedel i skalet. Anneli Widenfalk, toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, kommer dock med lugnande besked.
– De gränsvärden som finns för växtskyddsmedel, det vill säga den maximala mängd som är tillåten i ett livsmedel, baseras på att man ska kunna äta hela frukten, grönsaken eller rotfrukten med skal. Dessutom utan sköljning, utan att det innebär någon risk för hälsan på kort eller lång sikt. Tre fjärdedelar av svenskodlade grönsaker ät fria från mätbara halter av bekämpningsmedel. Men det kan ändå vara bra att skölja frukt och grönsaker för att få bort eventuella bakterier. I dag finns det både potatis och rotfrukter som är sköljda i rent vatten innan de förpackas, och de kan användas direkt.

Läs också: Därför ska du sluta skala.

Potatisens historia

Potatisens resa startade för 8000 år sen i Sydamerika där inkaindianerna odlade den tåliga grödan högt upp i Anderna. Historiker säger att hela inkakulturen grundande sitt välstånd på potatisen. Den närde hela befolkningen, som också tillverkade starkt öl av den.

Till Europa kom potatisen först på 1600-talet med de spanska erövrarna. Från början uppskattades bara de vackra blommorna tills man insåg att knölarna var både goda och nyttiga. Först på 1720-talet tog Jonas Alströmer in potatis från Frankrike som han odlade på sin gård Nolhaga utanför Alingsås. Alströmer genomförde omfattande provodlingar och hans forskningsrön om odling och lagring av potatis var avgörande för potatisens etablering i Sverige.

Potatis kunde odlas var som helst utan några märkvärdiga redskap och man behövde inte tröska, torka eller mala för att kunna äta den. Den var dessutom rik på vitaminer och energi. För en samhällsklass som inte hade råd med köksutrustning som spis, ugn, stekjärn etc. blev potatisen populär. Potatis för en stor familj kunde kokas över öppen eld i en enda stor gryta, detta gjorde att potatisen i kraft av enkelhet i användandet och högt energivärde blev en grundpelare i det svenska kosthållet.

Källa: Svensk Potatis AB

Artiklar (1597)

Guide

Allt om potatis

Följ med på en fördjupning i den älskade knölens värld och frossa i härliga och goda recept med potatis i fokus.

Allt du behöver veta

Rena rama rabarbern

Vi tar reda på allt om den ståtliga grönsaken och bjuder på härliga recept med rabarber.

Matskola

Fritera

Lär dig fritera pommes frites med videon från vår matskola.

Efterlängtad primör

Sparris - oväntade fakta

Sparrisen är ett säkert vårtecken! Här är fakta och härliga recept med vår favoritprimör.

Matskola

Tillaga sparris

Koka, steka eller grilla – hur tillagar man egentligen sparris? Här hittar du svaret!