Bild laddas
Frågor och svar

Myter om tillsatser och varför de behövs

Vad är E-nummer och varför behövs alla tillsatser som döljer sig bakom siffrorna? Går det att vara allergisk mot citronsyra och behöver vi vara rädda för aspartam? Vi har grottat ner oss i ämnet tillsatser tillsammans med ICAs dietist som svarar på våra frågor.

Frågor och svar om tillsatser

Är du rädd för E-nummer? Det behöver du inte vara. ICAs dietist, Paula Frösell, förklarar vad tillsatser är och varför de behövs och svarar på våra frågor.

  1. 1. Behövs verkligen tillsatser i mat?

    Ja. Tillsatser förlänger produktens hållbarhet, vilket minskar matsvinnet. Tillsatser ger även maten en mer aptitlig färg, smak och konsistens. Exempelvis innehåller många livsmedel emuleringsmedel, som binder ihop vatten och olja. För det hade inte varit så aptitligt att äta en produkt som hade skurit sig.

  2. 2. Det vore väl bättre om inga tillsatser fanns?

    Nej. Tillsatser som tillförs för att minska tillväxt av bl.a. bakterier och därmed bevara hållbarhet är en förutsättning för att vi ska kunna äta säker mat som inte gör oss sjuka. På matens väg från producent till våra kylskåp hemma så skulle en tillväxt av skadliga ämnen kunna ske i en sådan omfattning att vi skulle kunna bli allvarligt sjuka om inte tillsatser fanns.
     

  3. 3. Är alla tillsatser tillverkade på kemisk väg?

    Nej. Tillsatser kan antingen vara syntetiska, semisyntetiska eller naturliga. Syntetiska tillsatser framställs i labb. Semisyntetiska tillsatser görs av naturliga ämnen, men bearbetas för att få fram önskvärda egenskaper. Det finns även helt naturliga tillsatser, exempelvis E 162 rödbetsrött och E 100 kurkumin, ett färgämne som utvinns ur gurkmeja.

  4. 4. Har alla tillsatser verkligen ett E-nummer?

    Ja. Alla tillsatser, både naturliga och syntetiska, har ett E-nummer. Systemet med E-nummer skapades av EU, för att skapa en gemensam benämning inom Europa. Att ett ämne har ett E-nummer betyder att det är noga kontrollerat och godkänt av EU.

  5. 5. Ju fler tillsatser desto sämre är väl varan?

    Nej. Man ska inte stirra sig blind på antalet tillsatser i ett livsmedel. Tillsatser kan samverka, och genom att ha flera olika kan man ofta dra ner på mängden. Ett livsmedel med flera E-nummer kan alltså innehålla en mindre mängd tillsatser totalt än ett livsmedel som bara har ett enda E-nummer.

  6. 6. Finns det tillsatser man bör undvika?

    Ja. Man bör undvika azofärger, som är syntetiska färgämnen med starka färger. Det finns nio azofärger som är godkända för användning i livsmedel. Fem av dem, liksom kinolingult, kan orsaka koncentrationssvårigheter hos barn enligt en brittisk studie. Azofärger kan även orsaka hudutslag, astma och eksem, framför allt hos barn och personer som har en allergi.

  7. 7. Varför finns azofärger om de kan vara skadliga?

    Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har tittat på den brittiska studien. De menar att det inte finns tydliga, vetenskapliga bevis för att ämnena är skadliga, och därför tillåts de. Men när dessa färgämnen ingår i en produkt måste färgens namn eller E-nummer följas av varningstexten "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration".

  8. 8. Kan jag undvika azorfärgerna helt?

    Ja. Det är ju många livsmedel som inte säljs i förpackning, exempelvis lösgodis. I Sverige kan du känna dig trygg med att du kan undvika azorfärgerna helt. Här har vi alltid varit väldigt restriktiva med azofärger. Tidigare tilläts de bara i tre livsmedel: röd stenbitsrom, röda cocktailbär och vissa spritdrycker. Men när vi gick med i EU fick Sverige inte behålla sitt avståndstagande. Vi på ICA, liksom Sveriges övriga stora matkedjor, har ändå helt tagit avstånd från azofärger.

  9. 9. Kan jag vara trygg i att produkter på ICA inte innehåller azofärger?

    Ja! Att inte sälja livsmedel med azofärger är inskrivet i ICAs policy.

  10. 10. Hjälp, jag tror jag är allergisk mot citronsyra!

    Nej! Citronsyra (E330) som ämne, går inte att vara allergisk mot. Det finns naturligt i människokroppen och i frukt och bär. Det finns människor som reagerar på den industriellt framställda varianten utan att man vetenskapligt kunna fastställa orsaken till det, men det handlar mer om framställningsprocessen och vad den gör för slutprodukten än om ämnet citronsyra som sådant. På grund av detta strävar vi på ICA mot att använda askorbinsyra istället för citronsyra i så stor utsträckning som möjligt, i våra egna produkter.

  11. 11. Är nitrit farligt?

    Nja. Nitrit tillsätts vanligen i charkprodukter för att förhindra bakterietillväxt. Hade bakterien Clostridium botulinum fått härja fritt så hade vi kunnat drabbas väldigt allvarligt. Det är en farlig bakterie! I valet mellan nitrat och risk för Clostridium bolulinum så är valet enkelt, men.... Nitrit i större mängder kan vara skadligt och det är också en av anledningarna till att intaget av chark bör begränsas. Större intag av nitrit har visat sig kunna kopplas till ökad cancerrisk.

  12. 12. Är inte karragenan livsfarligt?

    Nej! Karragenan är framställt av en alg och är inte farligt. Det tillsätts ibland i produkter som konsistensgivare.

  13. 13. Stämmer det att i varje förpackning med clementiner så ligger en obesprutad som ska suga upp bakterier och annat från de andra besprutade clementinerna och därmed mögla först?

    Nej!

  14. 14. Ger aspartam cancer?

    Nej. Aspartam är uppbyggt av två aminosyror (byggstenar till protein) och finns därmed naturligt i mat som vi äter. Dessutom tillsätts det i livsmedel som läsk eller godis för att ge söt smak och mindre kalorier än vanligt socker. För den som inte har den medfödda, ovanliga, sjukdomen PKU så är aspartam inte farligt. Det finns ofantligt mycket forskning som bevisar just det. Precis som med andra ämnen så finns riktlinjer för hur mycket aspartam som får tillsättas i livsmedel.

LÄSTIPS!
Bild laddas

ICAs dietist

Låt oss presentera Paula Frösell, en expert på matens betydelse för hälsan. Hon är legitiemrad dietist, vilket innebär att hon har en akademisk examen och att hennes yrkesutövande är godkänt av Socialstyrelsen. Henne kan du exemeplvis möta här på ica.se, i ICAs sociala kanaler eller i Buffé. Med lite tur kan du också stöta på henne i din lokala ICA-butik där hon guidar till nyttigare val i vardagen.

Namn:
Paula Frösell
Gör:
Är legitiemrad dietist och arbetar som dietist på ICA
Last:
Kiwi och chokladdesserter
Favoriträtt:
Är svag för asiatiska smaker som ingefära, lime och koriander
Lägger aldrig på tallriken:
Blodpudding
Motto:
Balans - äter du övervägande hälsosamt så finns utrymme för guldkant lite då och då

Kompletterande källa: Livsmedelsverket.

Du kanske också är intresserad av...

Att äta eller icke äta?

Grön potatis - farligt eller ej?

Kan man äta grön potatis? ICAs chefsdietist har svaret!
Bild laddas
Bli ett proffs

Allt du behöver veta om kolhydrater

Att navigera i i kolhydrats-djungeln är inte lätt. Här har vi samlat frågor och svar.   
Bild laddas
Hälsa

Nyttigare frukost - 4 sockerfällor

Frukost är den måltid som brukar innehålla mest tillsatt socker .
Bild laddas
Frågor & svar

Hur farligt är akrylamid?

Hur farligt är det egentligen med akrylamid? Vi djupdyker ner i ämnet.
Bild laddas
Välj vego!

Finns risk för proteinbrist?

Kan man drabbas av proteinbrist om man slutar äta kött?
Bild laddas
Glykemiskt Index

Vad är GI

Hur reagerar kroppen på mat med högt respektive lågt GI, Glykemiskt Index.
Bild laddas
Dietsiten tipsar

Gluten, så påverkas din kropp

Mat utan gluten? Är det något för alla eller bara för glutenintoleranta?
Bild laddas
Vi reder ut!

Farligt med krossade linfrön?

Hur illa är det att äta krossade linfrön, egentligen?
Bild laddas
Vad får du i dig?

Få koll på näringsdeklarationen

Om du lär dig tyda näringsdeklarationen får du bättre koll på vad du stoppar i dig.
Bild laddas