Myter om tillsatser och varför de behövs

Ja. Tillsatser förlänger produktens hållbarhet, vilket minskar matsvinnet. Tillsatser ger även maten en mer aptitlig färg, smak och konsistens. Exempelvis innehåller många livsmedel emuleringsmedel, som binder ihop vatten och olja. För det hade inte varit så aptitligt att äta en produkt som hade skurit sig.

Nej. Tillsatser som tillförs för att minska tillväxt av bl.a. bakterier och därmed bevara hållbarhet är en förutsättning för att vi ska kunna äta säker mat som inte gör oss sjuka. På matens väg från producent till våra kylskåp hemma så skulle en tillväxt av skadliga ämnen kunna ske i en sådan omfattning att vi skulle kunna bli allvarligt sjuka om inte tillsatser fanns.
 

Nej. Tillsatser kan antingen vara syntetiska, semisyntetiska eller naturliga. Syntetiska tillsatser framställs i labb. Semisyntetiska tillsatser görs av naturliga ämnen, men bearbetas för att få fram önskvärda egenskaper. Det finns även helt naturliga tillsatser, exempelvis E 162 rödbetsrött och E 100 kurkumin, ett färgämne som utvinns ur gurkmeja.

Ja. Alla tillsatser, både naturliga och syntetiska, har ett E-nummer. Systemet med E-nummer skapades av EU, för att skapa en gemensam benämning inom Europa. Att ett ämne har ett E-nummer betyder att det är noga kontrollerat och godkänt av EU.

Nej. Man ska inte stirra sig blind på antalet tillsatser i ett livsmedel. Tillsatser kan samverka, och genom att ha flera olika kan man ofta dra ner på mängden. Ett livsmedel med flera E-nummer kan alltså innehålla en mindre mängd tillsatser totalt än ett livsmedel som bara har ett enda E-nummer.

Ja. Man bör undvika azofärger, som är syntetiska färgämnen med starka färger. Det finns nio azofärger som är godkända för användning i livsmedel. Fem av dem, liksom kinolingult, kan orsaka koncentrationssvårigheter hos barn enligt en brittisk studie. Azofärger kan även orsaka hudutslag, astma och eksem, framför allt hos barn och personer som har en allergi.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har tittat på den brittiska studien. De menar att det inte finns tydliga, vetenskapliga bevis för att ämnena är skadliga, och därför tillåts de. Men när dessa färgämnen ingår i en produkt måste färgens namn eller E-nummer följas av varningstexten "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration".

Ja. Det är ju många livsmedel som inte säljs i förpackning, exempelvis lösgodis. I Sverige kan du känna dig trygg med att du kan undvika azorfärgerna helt. Här har vi alltid varit väldigt restriktiva med azofärger. Tidigare tilläts de bara i tre livsmedel: röd stenbitsrom, röda cocktailbär och vissa spritdrycker. Men när vi gick med i EU fick Sverige inte behålla sitt avståndstagande. Vi på ICA, liksom Sveriges övriga stora matkedjor, har ändå helt tagit avstånd från azofärger.

Ja! Att inte sälja livsmedel med azofärger är inskrivet i ICAs policy.

Nej! Citronsyra (E330) som ämne, går inte att vara allergisk mot. Det finns naturligt i människokroppen och i frukt och bär. Det finns människor som reagerar på den industriellt framställda varianten utan att man vetenskapligt kunna fastställa orsaken till det, men det handlar mer om framställningsprocessen och vad den gör för slutprodukten än om ämnet citronsyra som sådant. På grund av detta strävar vi på ICA mot att använda askorbinsyra istället för citronsyra i så stor utsträckning som möjligt, i våra egna produkter.

Nja. Nitrit tillsätts vanligen i charkprodukter för att förhindra bakterietillväxt. Hade bakterien Clostridium botulinum fått härja fritt så hade vi kunnat drabbas väldigt allvarligt. Det är en farlig bakterie! I valet mellan nitrat och risk för Clostridium bolulinum så är valet enkelt, men.... Nitrit i större mängder kan vara skadligt och det är också en av anledningarna till att intaget av chark bör begränsas. Större intag av nitrit har visat sig kunna kopplas till ökad cancerrisk.

Nej! Karragenan är framställt av en alg och är inte farligt. Det tillsätts ibland i produkter som konsistensgivare.

Nej!

Nej. Aspartam är uppbyggt av två aminosyror (byggstenar till protein) och finns därmed naturligt i mat som vi äter. Dessutom tillsätts det i livsmedel som läsk eller godis för att ge söt smak och mindre kalorier än vanligt socker. För den som inte har den medfödda, ovanliga, sjukdomen PKU så är aspartam inte farligt. Det finns ofantligt mycket forskning som bevisar just det. Precis som med andra ämnen så finns riktlinjer för hur mycket aspartam som får tillsättas i livsmedel.