Vi bär alla ansvar för matsvinnet

Krispig sallad, fläckfria äpplen och dagsfärskt bröd. Vi nöjer oss sällan med mindre – med följden att det i Sverige slängs cirka 1,9 miljoner ton mat, varje år.

Svenska hushåll köper mer livsmedel än de konsumerar – 905 000 ton  matavfall åker rätt ner i soporna varje år. Grossister och livsmedelsbutiker slänger också stora mängder, tillsammans hela
110 250 ton  mat årligen.
– Mängden avfall i Sverige ökar med tre till fyra procent per år . Om vi inte gör något åt det så kommer avfallet att fördubblas till år 2030, förklarar Sanna Due vid Naturvårdsverket.

Frukt och grönt slängs mest. Butiker och hushåll väljer bort varor som inte ser perfekta ut, men ungefär hälften av soporna är egentligen fullt ätbara livsmedel. Hur kunde det bli så här?
– Det handlar om okunskap och attityder. En del av skulden kan läggas på tidigare EU-regler som sa att livsmedel skulle se ut på ett visst sätt. Standarden är borta, ändå lever de spikraka gurkorna kvar i våra medvetanden, säger Sanna Due.

Perfekt mat exponeras, och det är den perfekta maten vi vill se. Vi följer blint varornas ”bäst före”, utan att ta reda på vilken hållbarhet maten faktiskt har. Allt färre odlar själva och vi vet knappt längre hur en naturlig grönsak kan se ut.

Matsvinnet är en lyx vi unnar oss för att vi kan. Men det är inte rimligt att producera och transportera stora mängder mat, för att sedan kassera den. Hanteringen av matavfallet innebär stora belastningar på miljön. Det finns även en etisk aspekt på matsvinnet. Västvärlden slänger mängder av mat, samtidigt som stora delar av jordens befolkning svälter.

Vem bär ansvaret för att göra något åt matsvinnet? Svaret är alla: myndigheterna, butikerna, konsumenterna.
– Från ICAs sida arbetar vi med att minska matsvinnet, inte minst genom vår gemensamma branschstandard för kvalitet i butik, säger Kerstin Lindvall, ansvarig för Corporate Responsibility på ICA. Det drivs många initiativ både i butik och i bakomvarande led. ICA har sedan flera år ett centralt avtal med Frälsningsarmén och flera lokala välgörenhetsorganisationer om att skänka mat från våra lager som inte kan säljas i butikerna på grund av kort datum eller skadad förpackning, trots att maten är fullt ätlig. Många butiker tar också egna initiativ och tar tillvara mat som närmar sig bäst-före-datum som man tillagar och säljer eller skänker till välgörande ändamål vilket ger både en medmänsklig, social och miljömässig vinst

Kanske är insikten om vilka enorma summor pengar matsvinnet innebär den varningsklocka vi alla behöver.
– Om matavfallet i Sverige minskas med 20 procent från 2010 till 2015, innebär det en besparing på 18 till 28 miljarder kronor , avslutar Sanna Due.

Bäst-före-datum
Bäst-före-datum är en rekommendation, men det går ofta att äta ett livsmedel flera dagar till om det har förvarats rätt och i obruten förpackning.

Sista förbrukningsdag
Sista förbrukningsdag gäller för känsliga livsmedel som är olämpliga att äta efter ett visst datum – exempelvis köttfärs, färsk fisk, rå kyckling och korv.

Allt värt att veta om hållbarhet, bäst-före-datum och förbrukningsdatum finns att läsa i Svensk Dagligvaruhandels branschstandard  för livsmedelshantering i butik.

Totalt slängs årligen 1 915 150 ton matavfall i Sverige
hushåll: 905 000 ton
livsmedelsindustrin: 601 000 ton
storkök och restauranger: 298 900 ton
grossister och butiker: 110 250 ton.

Källa: Naturvårdsverket