Prepp

Prepping - om krisen kommer

Vilka grejer är viktiga att preppa, vad ska man tänka på i matväg och till den mest banala men viktiga frågan: hur går man på toa? Anna-Maria Stawreberg skrev boken Prepping : att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta, och hon svarar på alla våra frågor kring krisberedskap.

Vad utmärker en bra prepper?

– Jag är inte preppare själv, jag är författare och journalist. Men eftersom jag träffat väldigt många fantastiska preppare när jag jobbat med boken är svaret lätt: Den som tänker efter före och den som tänker på sin omgivning. En bra preppare är en empatisk preppare.

Vad för typ av mat ska man förbereda nu och låta stå?

–  Myndigheterna rekommenderar oss att köpa hem mat för en vecka, åtminstone. Maten ska kunna hålla i rumstemperatur, tänk alltså bort kylskåpet. Det ska vara sånt du och familjen gillar i vanliga fall. Det är ju ingen idé att köpa på sig massa saker som man avskyr, det är både dyrt, onödigt och tar på resurserna. Tänk också på att du förmodligen inte kommer att ha någon el, och därför behöver du råvaror som inte tar så lång tid att laga till. (Eftersom du kommer att behöva laga maten på ett trangiakök eller liknande). Maten ska ha lång hållbarhet, alltså inga färskvaror och det ska inte krävas så mycket vatten för att laga den.

Vilka grejer är superviktiga att preppa?

Radio: så att du kan lyssna på P4 för att få reda på vad det är som har hänt och vad du som invånare rekommenderas att göra. Antingen en vanlig gammal transistorradio - glöm bara inte batterierna! - eller en vevradio.

Vänner och familj: Ensam är INTE stark. Vi är ett flockdjur och vi behöver hjälpas åt i en krissituation.

Möjligheter att fixa vatten: Kommunen har skyldighet att köra ut vatten till särskilda utdelningspunkter vid krissituationer där elen strejkar och där du alltså inte kan få vatten ur kranen. Då behöver du dunkar att transportera vattnet i. Lika bra, tycker jag, att fylla dunkarna redan nu, vatten håller i ungefär sex månader. Eller kanske kan du köpa ett vattenfilter?

Mat: Mat för dig och dina närmaste i sju dagar.

Hur går man på toa?

–  Det mest sannolika vid en kris är att strömmen går. Då kommer du inte att kunna spola toaletten, eftersom det inte finns något vatten och då blir det inte trevligt. Alls. Bor du i flerfamiljshus eller i tätbebyggt område bör du prata ihop dig med grannarna om var ni ska lägga avfallet. Därefter gör ni era behov i en plastpåse som ni har i toaletten och knyter ihop efter användning. Och lägger på den plats som ni kommit överens om med grannarna. Bor du i skogen är det lättare, så klart. Då går du bara ut.

Vilket guilty pleasure kan vara bra att ha med?

–  Godis så klart. Men choklad kanske inte har jättelång hållbarhet. Tänk sånt du gillar. Chips? Nötter är också jättebra.

 Vad är det första man ska göra om krisen kommer?

– Gå in och sätta på radion för att försöka ta reda på vad det egentligen är som har hänt. Samla sina närmaste och följa de instruktioner som ges. Har du inte redan ett sjudagarslager (men det fixar du väl efter att ha läst den här artikeln?), och det är okej att gå ut bör du gå och köpa på dig nödvändigheter.

 Ska man även preppa för andra? 

– Ja! Absolut. Men förhoppningsvis tar de flesta till sig myndigheternas rekommendationer. Ju fler som preppar, desto mer sannolikt att samhällets resurser kommer att räcka till svaga, sjuka och gamla.

Vad ska man tänka på i matväg?

– Saker ni gillar, saker som håller länge, som går att lagra i rumstemperatur och som inte kräver lång tillagningstid eller så mycket vatten. Energitäta saker. Konserver är bra. Finns massor av goda tomatsåser, bönor och linser i tetra. Havremjölk. Pasta. Tonfisk i olja, makrifllfilé i tomatsås. Knäckebröd.

 Vad i matväg ska man vara noga med att få i sig om krisen kommer?

­–  Olika konserver och tetror. Torrvaror som pasta, ris, nötter, russin och annan torkad frukt. Citronjuice på flaska. Jordnötssmör. Feta saker.

 Hur många dagar/veckor/år ska man preppa för?

– Minst sju dagar rekommenderar myndigheterna.

 Ska man stanna hemma eller ta sig någonstans?

–  Svåraste frågan av alla. Lyssna på P4:s nyhetsutsändningar och fatta beslut som passar er därefter. Det är inte alltid bra att stanna kvar i en storstad om allt kollapsar, samtidigt behöver man veta vart man ska ta vägen innan man lämnar hemmet. Och det är inte heller alltid så säkert att du kan ta dig någonstans.

 Vart ska man inte befinna sig?

– Där du avråds från att befinna dig, lyssna på nyheterna. Inte alltid jättebra att befinna sig i en folkmassa, men det beror på omständigheterna, så klart.

 Hur hemlig ska man vara med sitt preppande?

–  Många hardcore-preppare är väldigt hemliga, det är upp till dem. Andra är mer öppna. Ju mer man pratar med varandra om att preppa, desto mer inspirerar man andra, och det vinner alla på. Ju fler som preppar, desto större sannolikhet att behövande kan få hjälp - och desto större möjlighet att hjälpa varandra.

 Vad preppar vi egentligen för?

– Det finns flera tänkbara hot, och det är därför varje enskild medborgare rekommenderas att förbereda sig på en långvarig kris eller till och med ett krig. Det kan alltså handla om fientligt angrepp, men också om klimatförändringar, extremväder, naturkatastrofer, översvämningar, bränder, terrorangrepp, cyberangrepp, långvariga strömavbrott, pandemier, det vill säga stora smittor.

Därför ska du preppa

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (msb) skickade sista veckan i maj 2018 ut en broschyr med namnet Om krisen eller kriget kommer. Broschyren är samhällsinformation om hur vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.

Källa: msb.se

Tips! Bra att ha hemma

Anna-Maria Stawreberg listar i boken: "Prepping - att hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta" vad för livsmedel som är bra att ha hemma.

• havregryn eller rågflingor

• mjöl

• socker

• salt

• pasta, kort koktid

• ris, kort koktid

• gryner som bulgur, quinoa, couscous, kort koktid

• nötter, olika sorter

• mandel

• russin, dadlar, aprikoser, fikon

• fröer som pumpakärnor, linfrön, chiafrön, solrosfrön

• torkade röda linser

• kaffe, antingen kokkaffe eller pressokaffe, du ska kunna laga det på ditt trangiakök

• te

• olika sorters bönor på tetrapack (vita stora bönor, svarta bönor, kidneybönor, mungbönor)

• vita bönor i tomatsås

• kokosmjölk och kokosgrädde

• krossade tomater

• kikärter på tetrapack (spadet kan användas som ersättning till äggvita)

• pastasås på burk eller tetra, antingen köttfärssås eller vegetarisk vanlig tomatsås

• fiskbullar i hummersås

• havremjölk 

• makrillfilé i tomatsås

• sardiner med olika smaksättning

• tonfisk i olja

• jordnötssmör

• majonnäs

• matolja

• kaviar

• messmör på tub

• mjukost på tub

• marmelad

• sylt

• kex

• knäckebröd

• saft

• konserverad frukt

• godis

• värmeljus

Artiklar (1452)

Svensk mathistoria

Festlig mat från 20-talet

För dig som vill gå all in och bjuda på tidstypisk mat från det levnadsglada 1920-talet.

Mythbusting

Myter om frukost

Blir du smartare och mindre hungrig om du äter frukost? Hmm, hur är det egentligen?

Svensk mathistoria

Mat på det sunda 1930-talet

Gymnastik, frisk luft och hälsosam mat var i fokus på 1930-talet. Och så var det poppis att hänga på mjölkbarer. Här bjuder vi på mathistoria och några klassiska rätter från ett årtionde som gick i sundhetens tecken.

Svensk mathistoria

Maträtter från 60-talet

Snabbris, minutvisp och engångsförpackningar. Nu ska det gå snabbt att laga mat!