Buffé reder ut

Skillnaden på socker och sötningsmedel

Är det bättre att välja sötningsmedel med färre kalorier istället för socker? Kan artificiella sötningsmedel vara farliga? Buffé reder ut!

Vad är vad?

Socker är ett samlingsnamn för sockerarter som förekommer naturligt i bland annat frukt, bär och mjölk. Vanligt strösocker består av sackaros som utvinns ur sockerbetor eller sockerrör. Socker ersätts ibland av alternativa sötningsmedel av olika typer. Vissa återfinns i naturen och utvinns ur växter. Xylitol, björksocker, kan exempelvis produceras av lövträ eller majs. Sorbitol finns i vissa bär men framställs industriellt av naturliga sockerarter. De naturligt förekommande sötningsmedlen är i allmänhet något mindre söta än socker och innehåller färre kalorier. Stevioglykosider, eller stevia, utvinns ur växten sötflockel men måste raffineras och får därför inte marknadsföras som naturligt. De artificiella sötningsmedlen finns inte i naturen utan framställs på syntetisk väg. Hit hör bland andra aspartam, cyklamat, sukralos och sackarin. De kan vara hundratals eller tusentals gånger sötare än socker och innehåller mycket få eller inga kalorier alls. Dessa används framförallt av livsmedelsindustrin i light-produkter och livsmedel utan tillsatt socker, men säljs också som bordssötningsmedel under olika varumärken.

Hur ska man välja?

Socker används för sin söta smak och ibland för sitt höga energiinnehåll. I hög koncentration kan det också användas för att konservera frukt och bär. Alternativa sötningsmedel används av olika skäl. De är billigare att framställa än naturligt socker. Eftersom de innehåller färre kalorier kan de användas för att minska energiintaget och reducera risken för fetma. Vissa minskar risken för hål i tänderna eftersom de varken sänker pH-värdet i munnen eller ger näring till bakterier som ger upphov till karies. De artificiella sötningsmedlen höjer inte blodsockret och kan därför vara fördelaktiga i många situationer för personer som lider av diabetes typ 1 och 2. I många fall kan socker ersättas av sötningsmedel utan problem, men det finns undantag. Ett exempel är aspartam som bryts ner i en sur miljö och vid uppvärmning. Därför fungerar det mindre bra i bakning.

Finns det hälsorisker?

Socker har inga positiva effekter på hälsan. Cellerna behöver sockerarten glukos, men kolhydrater som finns i mat som potatis och bröd kan brytas ner till glukos i kroppen. Däremot finns dokumenterade risker med att äta för mycket socker. Risken ökar för karies och ett för stort intag av kalorier ökar risken för övervikt och fetma. Forskning har också visat att drycker sötade med socker kan öka risken för typ 2-diabetes hos vuxna redan vid de mängder som svenskar i genomsnitt dricker idag. Enligt Livsmedelsverket får fyra av tio vuxna och hälften av ungdomarna i Sverige i sig mer än den rekommenderade mängden tillsatt socker. Alla sötningsmedel som godkänts som livsmedelstillsatser har testats noga och bedömts vara helt säkra att använda i godkända mängder, med ett fåtal undantag. Personer med fenylketonuri, PKU, ska undvika aspartam eftersom det innehåller fenylalanin. Diabetiker är enligt Livsmedelsverket en grupp som riskerar att få i sig mer än den acceptabla dagliga mängden cyklamat. Ett överdrivet intag av sockeralkoholer som sorbitol och mannitol kan leda till diarré, vilket är obehagligt men ofarligt för i övrigt friska personer. Förutom sötningsmedlens direkta effekter har risken för ett ökat sug efter sötade livsmedel lyfts av forskare.

Miljöpåverkan

Sackaros framställs av sockerbetor eller sockerrör. I Sverige odlas sockerbetor främst i Skåne och produktionen räcker för hela landets behov. Restprodukter från sockertillverkningen används som foder, i annan produktion och som jordförbättringsmedel. De alternativa sötningsmedlen framställs på en mängd olika sätt, både av naturliga råvaror och på syntetisk väg. Vissa av dem är mycket stabila och passerar kroppen utan att brytas ner. När Svenska miljöinstitutet testade utgående vatten från 25 svenska reningsverk på uppdrag av Naturvårdsverket innehöll samtliga prover sukralos. Institutet uppskattar att sex till sju ton sukralos släpps ut varje år. Halterna som passerar reningsverken ligger under gränsvärdena för att vara giftiga för vattenlevande organismer, men eftersom ämnet bryts ner långsamt kan det finnas risk för att halterna ökar över tid.

Slutsats

Det finns hälsorisker med att äta för mycket socker och många av oss skulle må bra av att minska konsumtionen. De ersättningar som får säljas i livsmedelshandeln är testade och säkra att använda som alternativ i rimliga mängder och med ett fåtal undantag.

Källor

Livsmedelsverket. Naturvårdsverket. Vilka halter av miljöfarliga ämnen hittar vi i miljön? Rapport 6301, Naturvårdsverket, 2009. Råd & Rön. Söt, sötare, sötast, 2016. Toews I, Lohner S, Küllenberg de Gaudry D, Sommer H, and Meerpohl J J. Association between intake of non-sugar sweeteners and health outcomes: systematic review and meta-analyses of randomised and non-randomised controlled trials and observational studies. (via nature.com).

SÖT OCH SÖTARE

Hur skiljer sig socker och sötningsmedel i sötma?

Naturligt socker
Socker, 100 procents sötma, 4 kcal/g
Naturliga sötningsmedel
Sorbitol, E420, ca 50 procents sötma, ca 2 kcal/g
Xylitol, E967, ca 100 procents sötma, ca 2 kcal/g
Artificiella sötningsmedel
Cyklamat, E 952, ca 30 ggr sötare än socker
Aspartam, E 951, ca 200 ggr sötare än socker
Steviolglykosider, E 960, ca 300 ggr sötare än socker
Sukralos, E 955, ca 600 ggr sötare än socker

Artiklar (1545)

Fruktiga desserter

Mer dessert, mindre socker

Desserter och andra godsaker resulterar lätt i sockerchock. Så hur går man från överkant till guldkant? Svaret är frukt! Det ger ofta mer dessert med mindre socker. Alltså nyttigare. Win win!

Till fikat

Sockersnåla sötsaker

Det går att dra ner på sockret och ändå äta sött. Här tipsar vi om smarriga recept!