8 myter om vatten

Ja, det skulle man kunna säga eftersom när känslan av törst infaller så är det ett tecken på vätskebrist, om än liten initialt. Eftersom kroppen är känslig för vätskeförluster så är det därför bra att dricka regelbundet för att få i sig tillräcklig mängder vatten, särskilt när det är varmt ute eller vid fysisk aktivitet.

Ja, det är en bra riktlinje i vårt nordiska klimat baserat på att man utöver den vätskan också får i sig vätska genom maten man äter och på så sätt tillgodoser hela vätskebehovet. Är det väldigt varmt så kan behovet vara de dubbla. Om man kissar några gånger per dag och har ljusgul urin så brukar det vara ett tecken på att man dricker lagom mycket.

Nej, man ska inte dricka varmvatten från kranen då det ökar risken för att få i sig för stora halter av vissa metaller. För mycket koppar kan ge magbesvär. Man ska spola vattnet tills det blivit kallt innan man använder det.

Nej, men kroppen behöver tillräckligt med vätska för att fungera optimalt. Det finns dock inte vetenskapliga studier som visar att just huden skulle påverkas mer än andra delar av kroppen även om en del upplever att huden blir klarare om de dricker tillräckligt med vatten.

Ja. Motsatsen, att dricka för lite och få vätskebrist, brukar upplevas i form av exempelvis trötthet, slöhet, huvudvärks och irritation. Utöver känslan av törst förstås!

Javisst, vätska behövs! Vid massage så blir det fart på cirkulationen i kroppen och för det behövs vätska. Lymfvätskan i lymfsystemet fyller en viktig funktion genom att bland annat transportera ämnen, däribland gamla eller främmande celler. Att dricka vatten i tillräcklig mängd är därför viktigt också utifrån det perspektivet.

Ja, det stämmer. Att dricka alldeles för mycket är direkt livsfarligt, t ex om man dricker enormt stora mängde vatten på kort tid. Samtidigt är ett för litet intag också farligt. Lagom är alltså bäst och kroppen har fenomenala system för att hantera detta där hormoner påverkar njurarnas vätskeupptag men också törsten som i sin tur påverkar vårt intag av vätska. För stort vätskeintag, större än njurarna kan hantera genom att man helt enkelt blir kissnödig lite oftare än vanligt, är framför allt kopplat till att man späder ut natriumhalterna i kroppen. Detta förekommer ibland vid långlopp, t ex Marathon , om löparna ersätter vätskeförlusten med enbart vatten. Sportdryck är i det läget att föredra.

Ja, om det är ett kortare pass så räcker det bra med vatten. Efter ett längre pass som pågår under minst 1,5 timme, om man svettas mycket och om det är extra varmt kan det dock vara bra med sportdryck eftersom det också kompenserar för bortfallet av salter.