Så räknar vi ut klimatpåverkan

Så räknar vi ut klimatpåverkan i recept

För att beräkna klimatpåverkan från ett recept utgår vi från de ingående ingrediensernas klimatpåverkan. Värdena som används är snittvärden för en varutyp exempelvis nötkött. Det finns variationer för klimatpåverkan för nötkött beroende på var och hur det är producerat. Men snittvärdet ger en bild av storleksordningen jämfört med andra livsmedel.

Vi beaktar de viktigaste växthusgaserna; koldioxid, metan och lustgas. Dessa olika gaser vägs samman till vad som kallas koldioxidekvivalenter (CO2e) eller vad utsläppen motsvarar om det bara hade varit fråga om koldioxid.

Beräkningarna utgår ifrån ett livscykelperspektiv. Det innebär att utsläpp från alla delar av produktionen beaktas. Vi använder oss av klimatvärden från RISE Klimatdatabas som innehåller resultat från livscykelanalyser av livsmedel och är framtagen för att representera svensk livsmedelskonsumtion. Livscykelanalys är en ISO-standardiserad metod och innebär som namnet säger att man analyserar en produkts klimatpåverkan från hela livscykeln, steg för steg.

Klimattalen inkluderar livsmedlens klimatpåverkan fram till och med råvarans förädling i industri. Transporten från industri, via eventuell grossist, och till kund som ska tillaga varan är alltså inte inkluderad. Undantag är gjorda för importerade produkter där generellt antagna transporter är adderade till aktuellt klimattal.

3 olika nivåer för klimatguidade recept

De olika nivåerna tar avstamp i översiktliga beräkningar av klimatpåverkan från den mat som vi äter idag. Dessa beräkningar baseras på vad en svensk i snitt äter under ett år. Genom att välja recept som har tre eller två löv är man säker på att klimatpåverkan är lägre än hur medelsvensken äter idag. Här kan du läsa mer om hur våra klimatguidade recept fungerar.

Läs mer om livscykelanalyser och klimatpåverkan från olika livsmedel på wwf.se/mat