Lantbrukare svarar på era frågor

Elin: För att vi ska ha en egen matproduktion i landet och inte vara beroende av importmat som vi kan bli utan om det skulle krisa utomlands. 

Robert: För att då vet man att den maten man stoppar i sig håller den kvalitet och krav som ställs på oss odlare. Det är också den enda möjligheten för oss odlare att kunna fortsätta med den här typen av produktion. 

Emilia: Det spelar stor roll. Det betyder att du tror på mig och min produktion, och då kan jag fortsätta med det jag gör. 

Elin: Konsekvenserna kan bli att matproduktionen minskar ännu mer och att det påverkar hela samhället genom att vi kan bli utan mat ifall importen inte kommer in.  

Robert: Väldigt många människor kommer förlora sina jobb och det kommer inte finnas svensk mat i hyllorna i butikerna. 

Robert: Inte mördarsniglar men däremot hagel och väldigt stora regnmängder. Haglet kan slå sönder våra kålplantor vid ett tidigt stadie så vi förlorar skörden helt och hållet. 

Robert: På vintern står vi i vårt packeri och packar kål för leverans ut i butiken. 

Robert: Vi skördar varje fält en gång per år. Vi börjar skörden i slutet av juli och håller på fram till första november. 

Robert: Det svenska klimatet lämpar sig väldigt bra för vitkålsodling och vi får bra skördar här uppe. Sen är det ju så att de sydligare breddgraderna börjar få problem med värmen på grund av klimatförändringarna och då blir svenska klimatet allt viktigare för framtida produktion. 

Emilia: Det finns nog många svar på den, men det jag tror är ju dels att politiken inte riktigt har trott på svenskt lantbruk, men också att Finland har en historia där dom förstår hur det är att vara utan mat. 

Elin: Sverige har idag högt miljöställda krav och djuromsorg, så därför är det viktigt att välja svensk mat.  

Elin: Just idag är det kostnadsläget, och annars skulle jag säga att det är okunskapen och oförståelsen hos gemeneman i landet. 

Emilia: Det finns många utmaningar som vi pratar om i branschen. Det jag ser som ett bekymmer är att det behöver komma in många fler yngre, då många av våra lantbrukare är äldre. 

Robert: Ungefär 4 gånger mer än det gjorde innan. 

Elin: Vi arbetar hela tiden för att förbättra miljö hos djur, natur och även hos oss själva. Till exempel genom att minska användningen av fossila insatsvaror.

Emilia: Vi jobbar hela tiden med att minska vår bränsleförbrukning bland annat, vi tittar på olika lösningar som gäller gården som också minskar vår användning av olika typer av resurser. 

Robert: Det bästa med att ha gård är att man är väldigt fri, att man får jobba ute i naturen, se sina anställda utvecklas. Det som är lite sämre är kanske att man är väldigt låst under sommarhalvåret.

Emilia: Det bästa är att man känner en frihet och att man kommer varje morgon till gården och tänker att ”wow, vilket viktigt jobb jag gör, att mitt jobb har betydelse för så många människor”. 

Emilia: Vi odlar det mesta av vad de äter själva. Gräs, spannmål, lite åkerböna och raps. Sen är det vissa varor som vi inte kan odla själva som mineraler och andra typer av koncentrat och det köper vi in. 

Elin: Våra djur äter bara gräs och det är sånt som vi odlat själva. 

Robert: Mycket av gödningen kommer från Ryssland, och kvävet produceras med stor del av gas som också kommer därifrån. 

Emilia: Jag tror många har fördomen att svenskt lantbruk inte är så modernt, att det inte är så tekniskt utvecklat. Som ett exempel så har våra kossor en smart watch runt sin hals som gör att vi kan mäta hur dom går, hur dom äter, hur dom besöker mjölkroboten och utifrån den datan så kan jag analysera hur kossorna mår.  

Robert: Många tror att vi skördar vår vitkål med hjälp av maskiner, men all vår skörd och putsning av kålen sker för hand för att hålla en hög kvalitet. 

Emilia: Jag skulle säga att svenskt jordbruk är extremt hållbart och det handlar mycket kring att vi har rätt klimat, vi slipper mycket av de här sjukdomarna som finns i andra länder. 

Elin och Emilia: I Sverige finns det ingen mat som innehåller antibiotika när det når slutkonsument. Däremot ger vi mindre antibiotika till våra djur då vi i Sverige är väldigt duktiga på att arbeta förebyggande med djurhälsan. 

Elin: För att svenskt lantbruk skapar arbetstillfällen här i landet och för att vi håller landskapen öppna. 

Emilia: Danmark har en högre antibiotika-användning bland annat och har ett helt annat sätt att bedriva produktion på, och då skulle jag säga att Sverige har lite schysstare villkor än vad Danmark har. 

Emilia: Min personliga åsikt är att man ska alltid basera sin kost på ett kretsloppsbaserat tänk. Det vill säga om vi väljer att äta en sak utav den här cirkeln, så kommer inte det generera en större hållbarhet. Jag tänker att man borde göra lite mer som förr, att man åt allting som finns och använder de resurserna på ett klokt sätt. Och för mig är djuren en naturlig del av det kretsloppet.