Bild laddas
Buffé reder ut

Varför stiger matpriserna?

Livsmedelspriserna steg med 18,6 procent från december 2021 till december 2022 enligt statistik från SCB. Men hur blev det så? Svaren är många och komplexa, Buffé reder ut varför maten blir dyrare.
Tips: Här hittar du recept till en enkel och billig veckomeny

Anledningar till att matpriserna stigit, hur handlarna påverkas och vad vi kan göra.

Energi
Elpriserna har som vi alla märkt skjutit i höjden. Skälen till det är flera, varav ett starkt bidragande givetvis är Rysslands invasion av Ukraina. Kriget påverkar all produktion av mat, inte minst bagerier där energislukande ugnar är igång dygnet runt. Även jordbruk och fabriker som kräver värme och el för drift påverkas kraftigt. Förutom att elpriserna styr slutpriset på bröd och mjölk så syns prisökningen även på produkter som tvål, schampo och tandkräm som tillverkas med eldrivna maskiner. Dessutom påverkas kostnaderna i ytterligare led av livsmedelskedjan eftersom även lager och butiker drabbas av de höga elpriserna.

Bränsle
Priserna på bensin och diesel är fortsatt höga och även här är Rysslands invasion av Ukraina en starkt bidragande faktor. Det gör att mindre olja kommer ut på marknaden eftersom Ryssland är världens tredje största producent av råolja. Kort sagt – utbudet av råolja minskar som följd av kriget, vilket pressar upp priserna. Bönder drabbas extra hårt eftersom traktorer och andra maskiner kräver mycket diesel. Till följd av det blir basvaror som potatis, grönsaker och mjölk dyrare i butik. Men även alla andra varor påverkas eftersom kostnaderna för transporter från producenten till din butik blivit dyrare.

Foder
Kriget bidrar också till att priserna på foder ökat kraftigt det senaste året. Det beror främst på att Ryssland och Ukraina är världens största exportörer av spannmål och proteinråvaror som raps och soja. När utbudet från dessa två aktörer minskar så drastiskt går priserna här hemma upp. Detta påverkar inte minst foderbönder som nu betalar nästan dubbelt jämfört med tidigare för att utfodra sina djur. I matpriskedjan lämnar den kostnaden inte minst prisavtryck på kyckling, kött och ägg.

Gödsel
Priset på gödsel ökade redan innan kriget drabbade Ukraina som en följd av att priset på naturgas gick upp. Sverige har inga egna gödselfabriker utan är beroende av import och där äger Ryssland en stor del av marknaden. Men även om Sveriges gödselimport från Ryssland är relativt liten så importerar vi kvävegödsel från andra länder som är beroende av kalium och fosfor från Ryssland för tillverkning. När priserna pressas upp på ingredienserna blir också gödslet dyrare. Detta har en direkt effekt på spannmålspriserna och i butik syns det till exempel på prislappen på bröd.

Missväxt
Redan före kriget – närmare bestämt 2018 – steg priset på främst grönsaker, bär och bröd. Europa drabbades av svår torka och missväxt 2018 vilket ledde till begränsade skördar av bland annat grönsaker, bär och vete. Därefter havererade det logistiska exportsystemet som en följd av pandemin och sedan lamslogs världen av kriget. Jordbruken låg med andra ord redan på minus när de senaste årens katastrofer slog till. Även den svaga svenska kronan har gjort det dyrare att importera livsmedel och andra råvaror.

Hur påverkas handlarna?
De stigande elpriserna sätter avtryck även i handlarnas kalkyler. En kylavdelning kräver exempelvis sin beskärda del el liksom uppvärmning och belysning i butikerna. Det är alltså betydligt dyrare idag att driva en dagligvaruhandel än det var för bara ett år sedan. Även lokalhyror och lönekostnader förväntas öka det kommande året till följd av inflationen. Här, i sista ledet i matens väg från jord till butik, läggs alltså ytterligare en ökad kostnad till.

Vad kan vi göra?
Det politiska världsläget kan vi inte göra så mycket åt, men det finns sätt att förhålla sig till matpriserna. Ta matsvinnet till exempel. Idag slängs ungefär 40 procent av all mat som produceras på väg från jord till bord och det största svinnet sker hos oss konsumenter. Bara genom att minska det dagliga matsvinnet kan vi spara in åtminstone några av de extra kronorna som landat på matkvittot. Butiker och producenter satsar också mycket på att spara kostnader genom att dra ned på energiförbrukningen. Det kan också vara bra att påminna sig om att även om maten är dyrare idag än för ett år sedan så har matpriserna fram till nu konstant pressats nedåt sedan Sveriges inträde i EU. Idag lägger vi i själva verket en historiskt liten del av vår inkomst på mat. En bra vana om vi dels vill dra ner på utgifter, dels vill stötta svensk matindustri, är att välja svenskt och vara extra noga med mängd och kvalitet. Den mathållning som minst tär på jordens resurser och gynnar det svenska jordbruket blir i längden även ekonomiskt hållbar för dig som konsument.

Källor: SCB, SVT, Tidningen Näringslivet, Världsnaturfonden

Hembakat

Söta smaker med citrus

Låt säsongens citrusfrukter ta fikastunden till nya höjder.
Bild laddas
Friskt

Små gula citroner

Syrlig smak av citron i sött bak.
Bild laddas
Guide

Den vita roten

Mer än bara en soppingrediens – Lär dig allt om palsternacka här!
Bild laddas
Billigt

Mat innan löning

Har det börjat sina på kontot? Här hittar du billiga och goda recept som räddar middagen!
Bild laddas
Trevlig helg!

Enkel helglyx

Det behöver inte vara dyrt att unna sig något gott till helgen – hitta idéerna här!
Bild laddas
Kylskåpsrensning

Vad har du i ditt kylskåp?

Fynda i kyl och frys och inspireras till kvällens vardagsmiddag.
Bild laddas
Årets like-raketer

Mest gillat på Instagram

Se vilka recept som toppar listan över årets mest gillade från tidningen Buffé.
Bild laddas