Växtförädling för framtidens klimat

Växtförädling för framtidens klimat

Växtförädling för framtidens klimat

Om klimatet blir varmare i Sverige så är det väl bara att börja odla medelhavsväxter, eller är det verkligen så enkelt? Eva Johansson, professor vid Institutionen för växtförädling, SLU, har koll.

Klimatförändringarna är ett faktum enligt många forskare. Alla modeller säger att det ska bli varmare globalt sett och de flesta modeller säger också att klimatet kommer att bli mer variabelt. Det innebär att man inte kan förutspå hur somrarna och vintrarna blir; när det ska bli kallt eller varmt, snöa, regna eller bli torrt. Ett förändrat och nyckfullt väder påverkar så klart växterna.

 

Kors och tvärs för rätt egenskaper

Ett sätt att rusta växterna för framtiden är genom förädling. Traditionellt har växtförädling handlat om att ta fram växter som ger större skördar, är lätta att skörda, tåligare mot angripare eller ger godare smak. All växtförädling handlar om urval. Det betyder att man väljer ut växter med de egenskaper man eftersträvar, för att sedan använda dem i förädlingen. Traditionell växtförädling handlar alltså inte om genmanipulering utan om korsningar av växter med bra egenskaper.

För att veteskörden ska hålla måttet även under oförutsägbara och extrema väderförhållanden behöver grödorna förädlas.

– I den traditionella växtförädlingen tar man två växter, ofta en växt som du odlar idag, och en som innehåller något du vill tillföra. Alternativt tar du två bra växter som har lite olika egenskaper. Du kanske har en jättebra växt, men den kanske mognar lite sent. Då korsar du den med en som mognar tidigare. Du får en avkomma som har blandade egenskaper, självbefruktar den, alternativt tillbakakorsar med föräldern som var bra, och i andra generationen väljer du de som är bäst. Och så fortsätter du så tills du har de karaktärer du önskar i växten, berättar Eva Johansson, professor vid Institutionen för växtförädling.

Numera handlar en allt större del av växtförädlingen om att försöka ta fram växter som klarar sig i framtidens klimat, vilket Eva och hennes kollegor på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, jobbar med.

Mer än bara varmare klimat

– Tyvärr kan vi inte börja odla medelhavsväxter även om det blir varmare, för de är inte alls anpassade till våra breddgrader. De är inte anpassade till dygnslängd, att det kan bli snö på vintern, frost och så vidare. Om de ska odlas här måste de förädlas, säger Eva Johansson.

Eftersom man tror att vädret kommer att bli mer oförutsägbart, behöver vi växter som klarar såväl torka som översvämning. Därför behöver man hitta växter som är stabila och har en hög plasticitet, det vill säga klarar det mesta.


Eva Johansson och hennes kollegor på SLU jobbar för att utveckla nya, tåligare sorter av till exempel vete. Foto: Jenny Svennås-Gillner.

En hel vete-nskap

Vete är en av de grödor som Eva och hennes kollegor förädlar. 2017 höll endast en bråkdel av det svenska vetet godkänd bakningskvalitet på grund av regn och kyla och 2018 var avkastningen bedrövlig till följd av torka och värme. Projektet syftar till att utveckla nya vetesorter med ökad förmåga att avkasta bra och generera bra bakningsegenskaper i ett föränderligt klimat. Baljväxter som foder till djur är ett annat projekt där de tittar på plasticitet och stabilitet.

– Sedan har vi andra projekt, för med klimat är det många olika faktorer man kan titta på, till exempel nya grödor som man kan odla som passar här, hur man ska anpassa dem till vår dygnslängd när det blir varmare, berättar Eva Johansson.

För framtiden på lång sikt

En utmaning är att få till rätt egenskaper på flera parametrar. Har man en sort som är väldigt stabil och klarar många olika typer av väder, förlorar man ofta avkastning eller kvalitet. En annan utmaning är att växtförädling är tidskrävande. Det tar 10–12 år eller i bästa fall 5–6 år att förädla en växt. Plockar man in helt nya grödor kan det ta hela 50 år att få till de egenskaper man vill åt.

– Växtförädling handlar om framtiden, det är inget man gör till nästa år. Vi vet att klimatet kommer att bli annorlunda, men inte hur det blir. Vi måste producera mat i Sverige även i framtiden och ha växter som kan växa här. Då behöver vi anpassa de växterna till det framtida klimatet. Någon förändring kommer att komma, säger Eva Johansson.

Text: Fredrik Malmborg

Relaterade artiklar