Det händer bra saker vid sjön. Det är vad Alices mormor Nan brukar säga, och det stämmer. Alice tillbringade bara en enda sommar där tillsammans med Nan när hon var sjutton år. Det var då hon tog det där fotografiet, bilden av tre leende tonåringar i en gul motorbåt, bilden som förändrade hennes liv. Nu lever Alice bakom en lins. Som fotograf trivs hon bäst i utkanten, där hon låter andra stå i centrum. På sistone har hon dock längtat efter något mer och när Nan ramlar och bryter höften bestämmer Alice att de ska åka tillbaka till Barrys Bay och att Alice ska ta hand om Nan. Men knappt har de kommit till ro i stugan förrän stillheten bryts av ett dånande. Det är ljudet av en välbekant gul motorbåt med en ensam förare.
Charlie Florek var nitton år när Alice fotograferade honom på avstånd. Nu är han vuxen – en oblyg charmör som får Nan att skratta och Alice att längta tillbaka till tiden då hon var sjutton igen, när livet var enklare och fotograferandet bara var en hobby. Soldränkta dagar och varma kvällar ute på sjön med Charlie blir om balsam för Alices själ, men när hon möter hans genomträngande gröna blick börjar hon oroa sig för sitt hjärta. För Alice ser människor – det är därför hon är så skicklig på det hon gör – men hon har aldrig tidigare mött någon som verkligen ser henne.
