Svenska alger på frammarsch

Svenska alger på frammarsch

Svenska alger på frammarsch

Näringstäta råvaror som kan odlas i stora volymer på ett hållbart sätt blir allt viktigare. Kan svenska alger vara en lokal vegetarisk lösning på den utmaningen?

Jordens yta täcks av 70 procent vatten, ändå känner människan till mer om terrängen på Mars än vi gör om vår egen planets havsbottnar. Haven hotas av utfiskning samtidigt som 95 procent av alla växtligheter under ytan är outforskade. I takt med att vi blir fler på jorden kommer våra matvanor att 

behöva förändras. Kan alger vara en hållbar lösning på behovet av mindre jordbruksmark och näringstät vegetarisk mat?

En havsodlad delikatess

Det första företaget som erbjuder odlade makroalger, som tång och andra stora alger, i Sverige heter KosterAlg. Företaget startades av sex marinbiologer som är specialiserade inom marin botanik, ekologi och kemi, odling och avel av makroalger samt hållbar marin utveckling. Elisabet Brock är filosofie doktor i marinekologi och ordförande i KosterAlg som säljer svenskodlade KRAV-certifierade makroalger till livsmedelsföretag och restauranger.

– Makroalger innehåller kolhydrater, proteiner och fetter, vilket gör alger intressanta som ingrediens i mat.

Näringsrika och mångsidiga

Alger är fullvärdiga livsmedel som förutom proteiner, innehåller fettsyror, mineraler, antioxidanter, spårämnen, vitaminer och kolhydrater. Rödalger har mest protein och kan innehålla lika mycket som sojabönor. De kan användas som grönsaker, sallad eller torkade i kryddblandningar. Brunalgerna är också fulla av den femte grundsmaken, umami, säger Elisabet Brock på KosterAlg.

Sverige har goda förutsättningar för odling av alger. Den svenska kusten är lång och skärgården stor, vilket innebär att det finns många skyddade områden. Alger kan odlas förhållandevis snabbt, nästan var som helst, och på ett sätt som minskar växthusgaser, utan miljöpåverkan. De tar upp koldioxid och kan fungera som kolsänka och motverka havsförsurning.


En miljöhjälte. Alger kan fungera som kolsänka och motverkar försurning i havet. Elisabet Brock, fil dr i marinekologi, vill gärna utvidga företagets algodling.

Odlingen som gör klimatnytta

– Vi driver upp algerna i labb och placerar ut dem på hösten när de är en halv centimeter stora, sedan skördas de på våren när de vuxit till 1,5–2 meter. Solljuset på våra breddgrader räcker till för att makroalgerna ska växa ett par meter per säsong vilket räcker för skörd. Alger använder solljus för att omvandla koldioxid och vatten till syre och näring. Syret i vartannat andetag vi tar kommer från alger!

Odling av makroalger kräver ingen bevattning eller tillförsel av någon energi, algerna tar upp näring ur vattnet vilket minskar effekter av övergödning. Ytterligare en fördel med algodling är att ingen åkermark tas i anspråk. KosterAlg odlar i dagsläget tre arter av makroalger och säljer algerna färska, torkade och frysta. Sedan våren 2018 har de en lokal på Västbacken, strax norr om Havstenssund, där de torkar havsodlade alger. 

En framtida global storsäljare?

– Totalt odlas makroalger på två hektar som årligen skulle kunna ge 20 ton alger per hektar. För att utvidga odlingen behövs ett beslut från Mark- och miljödomstolen och det kan tyvärr ta sex år att få ett sådant beslut. Algodling är lite komplicerat för det räknas inte som växtodling och inte heller som odling av musslor eller fisk, så Jordbruksverket visste inte var de skulle placera oss, berättar Elisabet Brock.

Sverige importerar alger från Korea, Japan och norra Kina och efterfrågan är större än tillgången i världen. En håll barhetsaspekt av alger som föda är därför att kunna odla dem lokalt och importera mindre.

– Den globala handeln med alger om sätter 6 miljarder dollar årligen. Vi kan inte konkurrera med priserna från Asien men vi jobbar med kvalitet. Nu är producenter från Asien intresserade av våra alger eftersom vi har så rena vatten här och de har problem med föroreningar.

Text: Kaisa Nyqvist

Relaterade artiklar