Så påverkas skördarna av klimatförändringar


Så påverkas skördarna av klimatförändringar


Så påverkas skördarna av klimatförändringar


Skördesäsongerna i hela världen påverkas av klimatförändringar med nyckfulla årstider och förhöjda temperaturer. Vad kan det betyda för framtidens mat och vad i hela friden är fenologi?



Grödorna som kan odlas här i Sverige påverkas av årets säsonger, men vad påverkas säsongerna av? Läran om naturens anpassning till årstidsväxlingarna kallas fenologi och beskriver när i tiden en återkommande händelse i naturen sker, som en följd av årstidernas olika klimat. Det kan vara vilket datum de första blommorna slår ut, när de första frukterna mognar, när flyttfåglarna kommer tillbaka tillSverige, den första snön eller när träden tappar sina löv. Fenologi har en lång tradition inom jord- och skogsbruk men används också inom hälsosektorn för att ta fram en årlig pollenkalender. Svenska fenologinätverket är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. Månadens skörd hörde av sig till Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket, för att prata om hur skördar kan påverkas av fenologiska faktorer.


Sälg producerar mängder med pollen och nektar och är en av de viktigaste växterna för vårens nyvakna bin.

- Inom fenologi intresserar man sig för årstidernas växlingar och hur naturen anpassar sig efter dem. Fenologiska faser som startpunkt, slutpunkt och längden på den biologiska säsongen är viktiga faktorer som vi observerar. Vi samlar in data som används för att följa upp hur den svenska naturen påverkas av klimatet och bevakar detta genom Naturens kalender för bin, fåglar och växter. När vädret rubbas som en följd av klimatförändringarna kan

naturen ”hamna i osynk”. När insekterna inte matchar växternas livscykler, kan vi få sämre skördar i frukt- och gröntodlingar, färre bär och mindre honung. Bin behöver ett tillskott av nya växter som blommar under säsongen för att kunna producera honung och pollinera växter, frukt, grönsaker och andra grödor, förklarar Ola Langvall.

För- och nackdelar med varmare klimat i Sverige


Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket, menar att växtsäsongen idag är längre än för 100 år sedan.

Temperaturen på jorden har på några få årtionden ökat på grund av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Det blir varmare och torrare på många håll, vilket innebär att förutsättningarna för odling på vissa ställen i världen kan bli svåra. När det gäller hur maten som odlas i Sverige påverkas av förhöjda temperaturer menar Ola Langvall att det finns både för- och nackdelar. 

- Vi började mäta längden på växtsäsongen för sju år sedan och i sex av dessa har växtsäsongen varit längre än den var för cirka 100 år sedan. Eftersom Sverige ligger så långt norrut och stundtals har ett ganska kärvt klimat så kommer klimatförändringarna göra att vi kan börja odla tidigare på året och skörda senare. Det kommer också innebära att vi kan odla mer grödor på friland, även råvaror som hittills inte har trivts i vårt svenska klimat. För bara några år sedan var det otänkbart att odla vin i Sverige. Nu odlar man vin både i Skåne, Småland och på Öland.

Ökad risk för skadedjur och sjukdomar

Enligt Jordbruksverket kommer säsonger med både ökad och minskad nederbörd påverka även de svenska skördesäsongerna negativt i form av ökade risker för sjukdomar, skadedjur och värmestress hos växter. 

- Blir det en mer bestående trend med varma och torra somrar så kommer det att uppstå problem med den lokalproducerade maten. Värmen gör ju inte bara att man kan skörda längre utan gör också att jorden torkar ut, skogens bär skrumpnar eller att äppelkarten trillar av istället för att mogna. Det är därför viktigt att vi håller koll på vad som händer i naturen runt oss, säger Ola.

Rapportera dina årstidsobservationer

Vem som helst kan skicka in sina spaningar till Svenska fenologinätverkets hemsida Naturens kalender. Nätverket har också fenologiväktare som gör sina observationer på samma sätt. Detta gör att platser, arter och år kan jämföras, vilket blir extra betydelsefullt för insamlingen. Målet är att ha fenologiväktare i hela landet.

Text: Kajsa Nyqvist

Svenska fenologinätverket och naturens kalender

Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket vars huvudman är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Naturens kalender samlar in obser­vationer från allmänheten av vår-, sommar- och hösttecken på ett organiserat sätt.
Målet är att bidra med landsomfattande data för att kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter för växter, fåglar och bin. Kolla in kalendrarna och bidra med dina egna spaningar på
www.naturenskalender.se



Relaterade artiklar