Finns det några insekter i sikte?

Finns det några insekter i sikte?

Insekterna närmar sig tallriken

I fjol berättade Månadens skörd om insekter som möjlig mat på våra tallrikar. Frågan om det framtida proteinet är fortfarande aktuell men inte helt enkel. Hur går det med insekternas vara eller icke matvara?

Ett växande matbehov i världen har gjort att insekter och produkter gjorda av insekter diskuterats som ett alternativt protein till köttprodukter. Men varför i hela friden skulle någon vilja äta insekter? Om man tittar på matkulturer i världen så är insekter inget nytt. I Europa har vi ätit ”havets insekter”; räkor, musslor, kräftor och ostron hur länge som helst. Är syrsor, skalbaggar och maskar verkligen så annorlunda?

Småkrypen vanliga i andra delar av världen

Åttio procent av jordens alla nationer har insekter på menyn. Vanligast är det i delar av Afrika, Asien och Sydamerika. Där äter man allt från spindlar, myror och larver till termiter och gräshoppor. I Mexiko är tacos ett av de vanligaste sätten att äta insekter på. En tortilla där kan serveras med friterade bönor, guacamole och rostade gräshoppor som kallas chapulines. Men så är de ju inte heller främmande för mask i flaskan med mezcal. I Australien är honungsmyror en delikatess bland aboriginerna eftersom de smakar sött. Insekter kan kokas, rostas, friteras, stekas eller malas till mjöl. 

Många tillagade insekter smakar inte så mycket och är därför enkla att krydda. Mjölmask som finns i Sverige går att göra färs av och Ikeas hållbarhetslabb har faktiskt provlagat en burgare av mjölmask, betor, potatis och persilja. Vissa småkryp, till exempel mjölmask, tar smak av det de matas med så på det sättet kan man styra hur masken smakar. Insekter är dessutom ganska näringsrika och innehåller till exempel järn, protein och kalcium. Hur mycket varierar mellan arterna, men som ett exempel innehåller 100 gram kött från syrsa tre gånger så mycket järn som samma mängd nötkött.


Resurssnål uppfödning. Ett kilo biff på insekter kräver betydligt mindre foder än motsvarande mängd nötkött. Just nu utreds ett antal ansökningar om att få sälja insekter som livsmedel i Sverige, enligt Astrid Walles-Granberg på Livsmedelsverket.

Resurssnål proteinkälla

För att producera ett kilo nötkött krävs 8 – 10 kilo foder. Den motsvarande siffran för att producera samma mängd insektsbiff är 2 kilo foder. Sist men inte minst så ger insektsuppfödning mindre växt husgasutsläpp. Med detta i åtanke låter insekter som mat teoretiskt sett inte som en så dum idé men i praktiken är vi inte där än.

Inte tillåtet inom EU 

Inom EU har det länge varit förbjudet att sälja insekter som mat. EU-beslutet som kom 1997 har tolkats olika av flera länder bland annat Finland och Belgien, där det varit lagligt att sälja insekter som föda. I Sverige har entreprenörer som satsat på insekter tvingats lägga ner sedan en EU-förordning täppte till kryphål i december 2018.  Enligt lagen om nya livsmedel inom EU måste livsmedel och livsmedelsingredienser, som inte ätits i någon större utsträckning tidigare, granskas och godkännas innan de får säljas. Livsmedelsverket menar att insekter inte har ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt. När ett företag ansöker om godkännande för ett nytt livsmedel, oavsett om det är insekter eller chiafrön, måste de kunna visa att deras produkt är säker att äta.

– Det är inte tillåtet i EU att sälja insekter som livsmedel så länge de inte har godkänts, vilket sker genom att företagen ansöker till EU och bevisar att de är säkra. Anledningen till att det är tillåtet i Finland är att de tolkat den tidigare lagstiftningen annorlunda än majoriteten av EU-länder och omfattas av övergångsregler, förklarar Astrid Walles-Granberg, utredare på Livsmedelsverket.

Beslut väntas om ett halvår

Den europeiska myndigheten EFSA synar bevisen, ger utlåtande till EU-kommissionen som sedan ger godkännande eller avslag. Beslutet gäller i hela EU.

– Just nu finns ett antal ansökningar om olika insektsarter inne hos Livsmedelsverket, varav sju stycken ligger hos EFSA. De har ungefär ett halvår till på sig, så ett beslut om dessa kan väntas tidigast vid årsskiftet, säger Astrid Walles-Granberg.

Text: Kajsa Nyqvist

 

Relaterade artiklar