GMO – hot eller möjlighet

GMO – hot eller möjlighet

GMO – hot eller möjlighet

Snabbväxande lax, motståndskraftiga grödor och ris med högre näringsinnehåll. Det är några av de saker man kan göra med hjälp av GMO-genetiskt modifierade organismer. Sverige och EU har mycket hårda regler kring GMO, men i grannlandet Norge pågår just nu diskussioner om att lätta på reglerna.

GMO–tekniken innebär att man förändrar arvsmassan så att växter, grödor och djur kan få de egenskaper man vill ha. Till exempel kan man göra grödor motstånds­kraftiga mot sjukdomar och angrepp och på det sättet minska behovet av bekämpningsmedel. 

Men det här är en mycket omstridd metod som omges av stränga regler. Det finns idag bara en GMO som har tillstånd att odlas kommersiellt i EU, en insektsresistent majs. Ytterligare sju GMO-grödor väntar på godkännande.

Det finns däremot GMO-grödor som är godkända att användas i livsmedelsproduktion, men dessa får inte odlas inom EU. Sammanlagt finns knappt hundra produkter som innehåller ingredienser från godkända genetiskt modifierade växter i EU. I Sverige finns bara ett fåtal.

I EU är det Europeiska livsmedelssäker­hetsmyndigheten, Efsa, som gör en riskbedömning innan ett genmodifierat livsmedel kan godkännas. För att exempel­vis genetiskt modifierad majs ska god­kännas måste den vara lika säker att äta som annan majs. Varje växt bedöms också ur miljösynpunkt, till exempel om den kan bli ett besvärligt ogräs eller få andra negativa konsekvenser för miljön. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för den bedömningen. 

Norge har idag en mycket sträng GMO-lagstiftning och i princip har inga genetiskt modifierade livsmedel godkänts. Enda undan­taget hittills är en nejlika som modi­fierats för att få en lila färg. Men i slutet av 2017 framförde bioteknikrådet i Norge ett förslag om att lätta på reglerna för GMO. Chefen för Bioteknikrådet, Kristin Halvorsen tror att genmodifiering har mycket positivt att bidra med.

– Bland annat kan vi utveckla växter och djur som är mer resistenta mot sjukdomar. Till exempel har forskare i USA tagit fram en gris som inte kan bli smittad med PRRS-viruset som orsakar mycket sjukdom och död bland grisar i många länder, säger Halvorsen till norska NRK.


De största genetiskt modifierade grödorna i världen är soja, majs, raps och bomull. Mer än 90 procent av de amerikanska sojaodlingarna utgörs av genetiskt modifierad soja.

Med GMO har potatissorter utvecklats som är resistenta mot brunröta och på så sätt minskar behovet av bekämpnings­medel. I Norge besprutas potatis mot brunröta till en kostnad av mer än 65 miljoner norska kronor per år. Genteknik används också för att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll. Man har till exempel fått fram raps med bättre oljesammansättning och ris som inne­håller mer A-vitamin. WHO uppskattar att 250 miljoner barn lider av Vitamin A-brist.

I sitt förslag vill Bioteknikrådet i Norge dela in GMO i tre nivåer: På den lägsta nivån finns organismer med förändringar som kan förekomma naturligt eller uppnås genom avel. Den här sorten ska endast omfattas av anmälningskrav till myndigheterna.

Nästa nivå är organismer som har fått gener från en annan organism av samma art. Detta kan vara en potatis som har fått gener från vildpotatis, vilket gör den resistent mot brunröta. För sådana organismer vill de införa förenklade krav för konsekvensbedömning.

På högsta nivå finns organismer som har fått gener från en annan art eller syntetiska gener. Dessa kommer fort­farande att bedömas enligt gällande regler. Bananer som har fått gener från paprika för att bli resistenta mot sjukdomen BXW faller inom denna kategori.

Emil Gustavsson menar att en stor del av debatten om GMO bygger på känslo­argument. Han är doktorand i biokemi och biofysik vid Göteborgs universitet och engagerad i GMO-frågan, som han menar behöver diskuteras på ett mer sakligt och faktabaserat sätt.

– Likt Norge bör vi i Sverige se över regleringen av GMO då gentekniken har mycket gott att bidra med. Norska Bioteknikrådets förslag är ett steg i rätt riktning, säger han.

Men förslaget möter också motstånd. – Enligt vår mening fungerar nuvarande lag tillfredsställande. Norge har varit ett föregångsland eftersom vi var de första som tog hänsyn till GMO utifrån hållbarhet, sociala fördelar och etik. Sedan dess har andra länder följt efter, säger Aina Bartmann, på nätverket GMO-fri mat och foder, till norska NRK.

Mer om GMO

GMO är en teknik som innebär att man förändrar arvsmassan så att växter, grödor och djur kan få de egenskaper man vill ha.

  • Hos en genetiskt modifierad organism har en eller flera DNA-sekvenser lagts till eller tagits bort.

  • Traditionell växtförädling genom urval och korsningar har använts av odlare i tusentals år.

  • ICA och de andra stora svenska livsmedels­kedjorna har idag inte några livsmedel framställda med genteknik. Ändå tror sju av tio svenskar att det finns GMO-livsmedel i butikerna. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Konsument­föreningen Stockholm.

 

Text: Fredrik Malmborg