Viktiga grödor för en hållbar framtid

Viktiga grödor för en hållbar framtid

Viktiga grödor för en hållbar framtid

Vikten av att göra smarta matval blir mer och mer angeläget för varje dag som går, både i Sverige och resten av världen. Vilka grödor kommer att bli extra viktiga för framtidens globala livsmedelsförsörjning?

Det står ofta i kostråd att man ska äta varierat för hälsans skull, men är det inte minst lika viktigt för klimatet? Den franska gastronomen Jean Anthelme Brillat-Savarin lär ha sagt att ”upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en stjärna”. Gäller kanske samma för upptäckten av klimatsmarta råvaror? 

En varierad kost förbättrar människors hälsa, och miljöpåverkan kan minska om man väljer rätt grödor. Enligt en rapport som tagits fram av Knorr och WWF i England kommer hela 75 procent av världens mat endast från 12 växter och 5 djurarter. Anna Richert är specialist på hållbara matsystem, seniorexpert på Världsnaturfonden WWF och berättar här hur du kan tänka om du vill välja livsmedel för en friskare planet med friskare människor.

Vikten av variation

– I en värld full av råd kring vad vi inte ska äta, lyfter rapporten fram 50 livsmedel som borde ätas mer i länderna där de finns tillgängliga. De är näringsrika, prisvärda, tillgängliga, smakar gott och bidrar i skiftet som krävs för att vi ska minska konsumtionen av animaliska livsmedel som påverkar planeten negativt, förklarar Anna Richert.

Hon understryker att rapporten har ett globalt perspektiv och att våra matvanor i Sverige och resten av världen skiljer sig åt samt att det vi lägger på tallriken bör stämma överens med vår geografi.

– I Sverige äter vi rätt så varierat, grönsakskonsumtionen ökar stadigt och vi har ett bra utbud i dagligvaruhandeln, ändå är det nio av tio som äter för lite fullkorn och åtta av tio som äter för lite frukt och grönt enligt Livsmedelsverket. Det finns fortfarande ett stort behov av att lyfta det här med mera och bättre vegetabilier.

Rapporten är indelad i kapitel som alger, kaktusar, svampar, baljväxter och spannmål. Vilket livsmedel tror du kommer göra mest nytta för klimatet?

– Baljväxter kommer att göra stor nytta, om inte störst. Konsumtionen är idag relativt låg i Sverige. Den ökar men behöver öka ännu mer och gärna bygga på närproducerade baljväxter som odlas i vårt land. Jag vill också slå ett slag för groddar, det är ett bra sätt att få nyttiga grönsaker när det inte växer så mycket grönt utomhus. Under groddningen ökar även växternas näringsvärde, säger hon.

En del som rapporten belyser är att använda fler delar av plantan än vad man gör idag som exempelvis den gröna blasten av rödbetor som ofta kastas. Den är näringsrik, innehåller lika mycket järn som spenat och har en smak- och näringsprofil som liknar mangold. Bladen kan användas i grytor, soppor och sallader eller ugnsbakas till chips.


I Sverige finns framtidens råvaror ofta att hämta bland grödor som traditionellt odlats här, det menar Anna Richert. Svartrot, som syns på bilderna är ett exempel.

Vilka råvaror i rapporten är viktiga globalt men inte för oss i Sverige?

– Ett exempel är moringa (red. anm. en kaktus), det skulle kanske inte vara så bra om vi började importera det i stora mängder, däremot kan den vara ett jätteviktigt tillskott till kosten lokalt där den växer. Kaktusen är också mer kuriosa för oss liksom pumpablommorna, bara för att nämna några exempel från rapporten. Men här i Sverige är det bra om vi inte stirrar oss blinda på framtiden, mycket finns att hämta i grödor som traditionellt odlats hos oss som gråärtor, kålrot och de vanliga matgrynen: matkorn, matråg och matvete som gärna kan ersätta ris eller pasta i maten.

Rotgrönsaker innehåller en mängd olika vitaminer och mineraler och är härdiga, grödor som tål kyligare klimat. När de skördats håller de relativt länge jämfört med andra grönsaker. Även svartrot har placerat sig på listan, en mindre känd gröda som ibland kallas ”fattigmanssparris”. Det finns många spännande varianter på rotsaker, mest färgglada är polkabetor, gulbetor och rödbetor.

Vilka svenska livsmedel är bra val utifrån smak, prisvärde, näringstäthet och tillgänglighet?

– Vi håller faktiskt på att ta fram en egen rapport med ett antal svenska vegetabiliska livsmedel som vi publicerar i höst, samtidigt som vi släpper den nya Vegoguiden. I den rådande trenden med vego är det viktigt att också granska det vegetariska utbudet och hjälpa till med de vegetabiliska valen så därför gör vi en vegoguide. Men vi vill också lyfta fram några mer spännande livsmedel, det är en lågoddsare att ett par baljväxter kommer med men mer kan jag inte säga, avslutar Anna.

Text: Kaisa Nyqvist

Relaterade artiklar