Torkans vinnare, förlorare och framtiden

Torkans vinnare, förlorare och framtiden

Torkans vinnare, förlorare och framtiden

Den torra och varma sommaren 2018 var tuff för många svenska bönder och odlare, även om det också fanns ett par vinnare. Och framtiden spås bli torrare – hur kan jordbruket rusta sig?



Den svenska spannmålsskörden 2018 landade på ungefär 3,2 miljoner ton. Det var 46 procent mindre än 2017 och den lägsta skörden sedan 1959. En del bönder har till och med fått uppemot 70 procent mindre skörd än normalt. Den torra sommaren ledde också till foderbrist med följden att många bönder tvingades att nödslakta djur. Men inget ont som inte också för något gott med sig. 

Ökad förståelse för det svenska lantbruket 

Med torkan fick allt fler upp ögonen för det svenska lantbruket och mat som produceras i Sverige. En undersökning från Landshypotek Bank visar att för 4 av 10 har betalningsviljan för svenskproducerad mat ökat med anledning av torkan. 9 av 10 svarar att de är villiga att betala mer för svenska varor än vad de gör i dag, och 2 av 3 kan tänka sig att betala upp till 25 procent mer.

– Svenska konsumenter tycks ha fått en ökad förståelse både för svenska lantbrukares viktiga roll i samhället och de positiva konsekvenserna av att köpa svenskt, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank.

Strålande skörd för vindruvor och äpplen

Det fanns också rena vinnare på torkan. Väderförhållandena var nämligen optimala för vindruvor i fjol, vilket gladde landets vinproducenter. Också i torvindustrin var det muntra miner. Bristen på halm har ökat efterfrågan på torv och det soliga vädret gjorde att torven torkade på en dag istället för flera.


Vinnare. Skörden blev stor och smaken extra god på fjolårets äpplen. På andra håll ftick torkan förödande konsekvenser. Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, har tittat på intressanta lösningar för framtiden (foto: Ylva Persson).

Även äpplena trivdes. Skörden var stor och tack vare värmen fick äpplena extra god smak. Äppelodlarna har generellt sett inte haft problem med vattenförsörjningen. Med utbyggda bevattningssystem och eget vatten fick de flesta träd de två–tre liter per dygn som behövs för att frukten ska växa och trivas. Bland villaägarna kunde många glädjas åt betydligt färre mördarsniglar än normalt. En torr maj ger färre sniglar och tvärtom. I fjol fortsatte ju dessutom torkan hela sommaren.

 

 

Flera lösningar för alternativ vattenförsörjning

Om det blir fler somrar av den här kalibern, hur kan jordbruket rusta sig? Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, har tittat på tekniska lösningar för framtiden. Här är ett urval av dem.

– Historiskt har åtgärderna i vår del av världen handlat om att dränera åkermark och leda bort regn från odlingslandskapet. Framtiden ser inte riktigt ut så. Nederbördsöverskottet beräknas i genomsnitt kvarstå och till och med öka, men med mer ojämn fördelning över året än tidigare.

Kenneth M Persson berättar att i ökenländer låter man nederbördsvatten silas genom grusbäddar för att därigenom öka nybildningen av grundvatten. Vattnet kan sedan pumpas upp vid torrare perioder.

– Vi skulle även kunna kartlägga grundvattnet. I marken finns massor av håligheter som fungerar som naturliga brunnar. Det gäller bara att hitta dem. Med hjälp av ny karteringsteknik kan Sverige få bättre koll på sina dolda vattenresurser. Men myndigheter och olika aktörer behöver därtill organisera besluten om hur vattnet ska värnas i landskapet för att det ska fungera i praktiken.

Avsaltning för mer färskvatten

Ett annat sätt är att bygga vallar runt områden med stor genomsläpplighet. Invallningar leder till att vattnet stannar kvar längre tid på markytan och mer grundvatten hinner bildas. Bevattningsdammar är en annan teknik som är enkel och beprövad och som använts i Sydeuropa sedan romartiden. Dammarna fylls på vid regn och slussas ut vid behov. Avsaltningsanläggningar som redan finns på Gotland och Öland där det är brist på färskvatten är också intressant, menar Kenneth M Persson.

– Av jordens totala vattentillgångar är ungefär 97,5 procent salt eller bräckt, så det är alltid rätt att fundera på om en avsaltningsanläggning kan avhjälpa färskvattenbristen.     

Text: Fredrik Malmborg

 

Relaterade artiklar