Är skräddarsydd kost framtiden?

Är skräddarsydd kost framtiden?

Är skräddarsydd kost framtiden?

Går det att förebygga sjukdomar genom mat som är optimal för den egna hälsan? Månadens skörd botaniserar bland mikroorganismer och molekyler för att se om individuella kostråd är närmare än vi tror.

Tidningen Wired myntade redan 2009 begreppet ”the quantified self” som beskriver företeelsen att mäta saker kring sin egen person. Sedan dess har allt från smarta pulsklockor till kaloriräknare i appar äntrat marknaden. Vi överöses av kostråd och dieter som fungerar för vissa personer men inte för andra eftersom våra kroppar fungerar olika.

Idag finns företag som säger sig kunna individanpassa kostråd utifrån analyser av biologiska prov som till exempel prov av blod, avföring och saliv. De finns framför allt i USA men det finns ett fåtal i Sverige, till exempel Eatit som samarbetat med ICA. Nu pekar mycket på att hur maten påverkar våra kroppar har med gener, molekyler i blodet och tarmbakterier att göra. 

Samma kost har inte samma effekt för alla

Kan individanpassade kostråd vara lösningen när generella kostråd inte ger resultaten man vill ha? Månadens skörd tog en pratstund med Rikard Landberg som är professor och avdelningschef vid Livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg. Han forskar om individanpassad kost och vad som gör att viss mat påverkar personer positivt och andra inte.

– Det är stor skillnad på hur personer svarar på samma typ av kost. Vi vill genom studier undersöka om det går att gruppera individer utifrån hur de svarar på specifika livsmedel och utvärdera om det finns en vinst i att anpassa kosten för grupper. Detta skulle kunna vara ett alternativ till att göra anpassning på individnivå. Grupp- eller individanpassade kostråd skulle kunna bidra till att minska folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2, förklarar Rikard Landberg.

Han berättar också att han är särskilt intresserad av växtbaserade livsmedel som är rika på kostfibrer och deras betydelse för exempelvis aptitreglering vid viktminskning eller för prevention av diabetes typ 2. Samtidigt poängterar han att det redan finns tester som visar vilka näringsämnen, vitaminer och mineraler vi har brist på.

– Men vi äter inte näringsämnen utan vi äter livsmedel. Tanken med individuella kostråd är att man ska kunna se vilka livsmedel som är bra eller mindre bra för en grupp personer, säger han.


Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tror att det på sikt kan bli möjligt att scanna ett livsmedel i butiken och få reda på om varan passar ens individuella kostråd.

Att skräddarsy kosten

Individanpassade kostråd ska utgå från vedertagna och redan vetenskapligt bevisade kostråd för att sedan förfinas. För att ta fram mer specifika kostråd behöver man först veta vad man ska ta hänsyn till och hitta biomarkörer som visar hur anpassningen bör ske. Biomarkörerna man analyserar kan till exempel vara molekyler i blodet som speglar vilka ämnen som finns där som ett resultat av hur tarmens mikroorganismer beter sig och vad vi ätit.

– Problemet med kostråd är att de inte följs. Kan man få personer att följa matplaner som är mer relevanta för just dem så ökar chansen att råden följs. Socioekonomisk utsatta grupper är dem vi skulle vilja nå för att få de största vinsterna. De som är intresserade av kost och hälsa är oftast inte de som behöver mest hjälp, förklarar han och tillägger att:

– En utmaning för att kunna göra bra individ- eller gruppanpassade råd är att man behöver samla mycket data om individen för att ta rätt hänsyn och skräddarsy på rätt sätt. En annan utmaning är att det är dyrt att ta fram råd anpassade för enskilda personer men utgår man från större grupper med gemensamma hälsotillstånd och baserar råden på den grupp man tillhör, så blir det inte lika kostsamt.

Framtidens kosthållning 

Rikard Landberg menar att man på ett enkelt sätt behöver kunna visa vad vi ätit under lång tid och bevisa hur det påverkat oss, istället för att ta många prover under kort tid. Visionen är att kunna mäta vad människor äter på ett objektivt sätt och hur det påverkar dem. Informationen kan sedan användas för att guida människor till bättre matval. Detta är inte så långt bort, men ligger åtminstone 5 år fram i tiden.

– I dagsläget kan vi delvis mäta vad vi ätit och hur det påverkar oss, men vi vet inte hur stora hälsovinster vi kan vänta oss av att individanpassa kosten. Det behövs fler studier som utvärderar effekterna av grupp- eller individanpassad kost mot generell kost. När bevisen finns kan man ge mer specifika råd. På sikt skulle det med hjälp av ny teknik bli möjligt att scanna livsmedel i butik och se om varan passar ens kostråd eller inte.

Text: Kajsa Nyqvist

 

Relaterade artiklar