Hej!

Du verkar ha en gammal webbläsare. Uppdatera för att få ut det mesta av ICA.se.

Klyftor, stress & bakterier

Framtidsrapporten

Antibiotikaresistenta bakterier, psykisk ohälsa och effekten av ökade samhällsklyftor. Det är våra tre största hälsoutmaningar enligt Icas framtidsrapport 2019. Det är tredje året i rad Ica presenterar en framtidsrapport. Kunskapsspridning, matens roll för folkhälsan och samhällsplanering lyfts som nyckelfaktorer för ett friskare Sverige.

Tips: Läs hela rapporten här.

Bakterierna – 9 av 10 svenskar oroar sig för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verkligt hot mot mänskligheten. Undersökningen visar att 91 procent av svenskarna oroar sig för antibiotikaresistens på ett globalt plan, och 79 procent för att resistensen ska breda ut sig i Sverige. Sju procent har inte har hört talas om antibiotikaresistens.

– Vi vill dela så mycket kunskap som möjligt kring ämnet och uppmärksamma människor på vad de själva kan göra och ta upp det i kontakten med läkare. Viktiga åtgärder enligt forskningen är exempelvis att minska användningen av antibiotika och se över vad vi äter, säger Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetschef på Apotek Hjärtat. 

En positiv utveckling som rapporten lyfter är att nya EU-direktiv kommer göra lagstiftningen mer lik den i Sverige vad gäller antibiotika i djurhållning. I rapporten lyfter även Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, tre viktiga steg för att bromsa resistensen: 

För det första, ät mindre kött och välj lokalproducerat kött. Sex av tio (62%) kan tänka sig att bara köpa svenskt kött/fågel. För det andra måste läkare bli mer restriktiva i att skriva ut antibiotika och patienter får inte pressa dem att skriva ut. En av tio svenskar har enligt undersökningen försökt övertala sin läkare att skriva ut antibiotika. För det tredje bör samhället miljöcertifiera antibiotika då preparaten är biologiskt aktiva långt efter att de har lämnat kroppen. Samhället måste även säkra att antibiotikan har producerats på ett hållbart sätt och att man inte köper in antibiotikan där man under produktionen släpper ut läkemedelsrester i avloppsvattnet.

Stress – det uppkopplade prestationssamhället och behov av balans

Stress, depressioner och utmattning har ökat under 2000-talet och psykisk ohälsa är en av de största framtida utmaningarna enligt rapporten. Ökad skärmtid, stillasittande, prestationsångest och träningshets är starkt kopplade till den växande ohälsan.

– Det förändrade beteendet har fått konsekvenser. Studier visar att skärmtid kan leda till depression hos unga. Att sitta still flera timmar oavbrutet påverkar det mentala välbefinnandet, omedelbart. Så lite som en bensträckare har stora hälsoeffekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention på Karolinska Institutet.

Detta anser svenskarna har störst inverkan för att minska stress:

  1. Mer eller bättre sömn (54 procent)
  2. Träna mer (46 procent)
  3. En god ekonomi (39 procent)

Något som inte lyfts lika ofta i samband med psykisk ohälsa är matens betydelse. I undersökningen svarar tolv procent att de äter onyttigt, bland 18-29-åringar är det ännu fler (18%). Maten får dock allt större fokus vad gäller stresshantering enligt rapporten. Nu utvecklas innovationer gällande individanpassad kost baserad på människors gener, som kan tillagas och levereras hem till dörren för att lösa livspusslet. Nya studier visar också hur tarmbakterier påverkar människors välbefinnande och immunförsvar.

Samhällsklyftan – våra förutsättningar påverkar vår hälsa

Enligt rapporten är diagnosen för Sverige paradoxal. Vi blir friskare, och sjukare. Vi lever längre, samtidigt tror sig en tredjedel (35%) av befolkningen inte ha rätt livsstil för att leva så länge de vill.

Rapporten lyfter att både specifika infektionsrisker, kortare medellivslängd och övervikt kan kopplas till nivå av utbildning och socioekonomiska skillnader. Fler lågutbildade än högutbildade personer röker till exempel dagligen och högutbildade personer tänker mer på sin kost för att förebygga sjukdomar än lågutbildade (46 respektive 21%).

– Fler blir äldre, men 20 procent av landets befolkning hänger inte med. Människor har olika livsvillkor och därmed olika handlingsmöjligheter. Ibland är det som om hälsa bara handlar om individuella val, att alla står lika väl rustade Så ser inte världen ut. Ingen är helt ett offer för sina omständigheter, men möjligheten att välja begränsas efter förutsättningar, säger Olle Lundberg, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.

Just nu sprids bluffmeddelanden om presentkort som ser ut att komma från ICA. Läs mer