Lev nu!

Så kan du påverka

din lycka

8 på en skala mellan 1 och 10 – så nöjd är medelsvensken med sitt liv. Hur nöjd är du? Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, ger tips på hur du kan höja din lycka ett snäpp eller två.

Publicerad den 1 september, 2015

Först ett klargörande om vad lycka är för något. Enligt Bengt Brülde, en av landets främsta forskare på lycka och författare till flera böcker i ämnet, har ordet lycka fyra olika innebörder: Eufori (lyckorus), Sinnesfrid, Välbefinnande (att må bra) och Att vara nöjd med sitt liv.

 – Att vara euforisk är inte samma sak som att ha sinnesfrid. Och man kan vara nöjd med sitt liv utan att känna något stort välbefinnande, även om de två ofta går hand i hand, förklarar Bengt Brülde. Han är professor i praktisk filosofi, både vid Högskolan Väst och vid Göteborgs universitet.

Svenskar – ett av världens lyckligaste folk 

Lycka är svårt att mäta, och de flesta studier bygger på att deltagarna själva får skatta sin lycka. Som i en studie där deltagarna fick besvara frågan: ”Hur nöjd är du med ditt liv på en skala mellan 1 och 10, där 1 är extremt missnöjd och 10 är extremt nöjd?”. Studien visade att vi svenskar är ett av världens lyckligaste folk, snittet är 8. Allra nöjdast är danskarna, de hamnade på en stark 8.

– Människor är generellt lyckligare i länder som är rika, demokratiska och fredliga. Men yttre livsvillkor, som boende, arbete, inkomst, konsumtion och social position, kan bara göra oss lyckliga till en viss gräns. För att bli riktigt lyckliga behöver vi göra saker tillsammans med andra, ha nära relationer, helst en kärleksrelation, och en aktiv fritid. Vår lycka påverkas även av en rad psykologiska faktorer, som enligt forskarkåren är svåra att påverka.

– Att ha god självkänsla, att vara optimistisk, att vara känslomässigt stabil, att vara extrovert snarare än introvert, att känna att tillvaron är hanterbar och kontrollerbar, den typen av faktorer är väldigt betydelsefulla för hur lycklig man är. Det viktiga är inte bara hur man har det, utan också hur man tar det.

Gör en övning i tacksamhet

Även om det är svårt att förändra sitt sätt att tänka, så finns det övningar som kan påverka hur man ser på världen och sig själv. 

– Skriv varje vecka ner vad du är tacksam över i ditt liv. Den här tacksamhetsövningen kan hjälpa dig att blir mer observant på allt som är positivt i livet. Det är annars så lätt att rikta all uppmärksamhet mot det som är dåligt och problematiskt. 

Att göra gott för andra kan också höja lyckan. Som exempel berättar Bengt Brülde om fenomenet med att köpa två koppar kaffe – en kopp till sig själv och en kopp till nästa kaffesugna person som besöker fiket.  

Fysisk träning är ett annat sätt att öka sitt välmående. 

– Forskning visar att fysisk träning är lika effektivt mot depression som kognitiv beteendeterapi och antidepressiva läkemedel.

Pengar ger inga bestående effekter på lyckan

Vissa förändringar i livet har bestående effekter på lyckan, exempelvis en ny partner eller ett jobb man verkligen trivs med. Andra förändringar, som att vinna en stor summa pengar, brukar bara höja lyckan på kort sikt. 

– En känd studie gjord på 70-talet visar att personer som vinner storvinsten på lotteri är tillbaka på sin normala lyckonivå efter ungefär ett år. Så om du vill bli en lyckligare människa på lång sikt, är det inte så smart att lägga allt krut på att bli rik och skaffa dig mycket prylar.  

Att lyckokurvan så småningom går tillbaka till den normala nivån kallas habitueringseffekten, och den gör sig påmind i alla människors vardag. Ta bara vädret. Första dagen med solsken blir de flesta väldigt glada. Efter ett par veckor med sol tar vi den för given, och den är inte längre en humörhöjare på samma sätt. Men genom att göra tacksamhetsövningar kan man enligt Bengt Brülde motverka habitueringseffekten. 

– Man ska komma ihåg att habitueringseffekten även är vår vän. För vi drabbas även av massa negativa saker i livet, men så småningom kommer vi upp till en normal nivå igen. Det ligger något i att tiden läker alla sår.

Lyckokurvan konstant genom livet

Det finns en allmän uppfattning om att unga människor är lyckligare än äldre. Men studier visar att det inte stämmer.

– Det finns inget större samband mellan ålder och lycka, vår lyckokurva är ganska platt genom livet. Möjligtvis finns det en svag tendens till att kurvan går svagt uppåt efter 45 år. Det är svårt att förklara varför, men min personliga hypotes är att man blir mindre självcentrerad med åren och därmed lite lyckligare, avslutar Bengt Brülde.