Bäst före men inte dålig efter

Bäst före men inte dålig efter

Bäst före men inte dålig efter

Av gammal vana förhåller vi oss nitiskt till bäst före-datumet, i valet mellan att använda eller slänga mat. Men vad innebär ”bäst före” egentligen och blir maten dålig när datumet passerats?

Vi har alla stått där någon gång, i ljuset från kylskåpet, och granskat de små svarta siffrorna på förpackningen. Dag, månad och år. Bäst-före-datumet är något vi ofta förhåller oss till när vi bestämmer oss för att använda eller kasta en vara. Vi vill gärna vara på ”den säkra sidan”. Men Karin Amnå, som arbetar som senior hållbarhetsutvecklare på ICA, tycker att vi kastar alldeles för mycket mat.

– Det är viktigt att skilja på märkningarna för bäst före och sista förbrukningsdag. Men datumen för båda märkningarna gäller oöppnade förpackningar och att livsmedlet förvarats på rätt sätt. Bäst före är en generell guidning för hur länge en produkt håller. Det är tillåtet att sälja livsmedel som passerat bäst före, eftersom de oftast fortfarande är fullt ätbara efter detta datum, även om det sällan sker i praktiken, förklarar Karin Amnå.

Bäst före, endast en rekommendation

Enligt Livsmedelsverket finns det för de flesta livsmedel inga lagar från myndigheter när det gäller hållbarhet på matvaror. Bäst före är alltså en rekommendation från tillverkaren som berättar hur länge ett livsmedel förväntas behålla högsta kvalitet i smak, färg och konsistens som spänstighet, krispighet och tuggmotstånd. 

– Om en vara passerat bäst före-märkningen men fortfarande luktar, smakar och ser bra ut så kan du äta den. Mejeriprodukter, som mjölk och fil, är något som det slängs alldeles för mycket av. På ICAs I love eco-mjölk har vi numera tilläggsmärkningen ”men inte dålig efter” vid sidan av bäst före-märkningen. På alla våra egna produkter skriver vi alltid ut att man ska titta, lukta och smaka innan man slänger. Det handlar om att använda sina sinnen och förstå att en vara inte per automatik blir dålig några dagar efter bäst före, fortsätter Karin Amnå.


Använd dina sinnen för att avgöra om maten är bra eller dålig. Oftast är maten fortfarande helt okej även efter passerat bäst före-datum. 

Titta, lukta och smaka dig fram

Rekommendationer för hur varor ska förvaras och i vilken temperatur, står oftast på förpackningen. Ibland märks varor med ”kort datum” ett datum som butiken själv får bestämma. Det kan vara allt från samma dag som bäst före-datumet går ut till tre dagar innan. Färskvaror i lösvikt som potatis, äpplen eller broccoli har ingen bäst föremärkning. Så hur ska man tänka kring hållbarheten på dessa varor?

– Även här gäller titta, lukta och smaka innan du slänger! Många grönsaker skrumpnar på grund av att de avdunstat vatten och blivit torra men de kan fortfarande ätas om man lägger dem i kallt vatten en stund. Man kan också skära bort mögel och använda den del av grönsaken som är bra. Har en potatis fått groddar är det bara att ta bort dem, säger Karin Amnå. 

Ta vara på varan före sista förbrukningsdag

Sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen används för livsmedel som kan bli hälsofarliga om de konsumeras efter sista förbrukningsdag. Köttfärs, rått kött, färsk fisk, skaldjur och fågel samt gravade och rökta produkter är exempel på sådana varor. Man kan äta upp, tillaga eller frysa in maten innan sista förbrukningsdagen. 

Karin menar att för att slänga mindre mat behöver vi bli bättre på att planera våra måltider, använda våra sinnen, förvara råvarorna på rätt sätt och vara kreativa med ingredienserna i köket. På ica.se kan man söka på recept efter vilka ingredienser man har hemma och på det sättet både ta hand om maten och upptäcka nya rätter.

– Rester låter så tråkigt tycker jag, det finns inga rester bara nya rätter! Vi måste respektera matens värde, den har odlats eller producerats med kärlek och ibland färdats långt. Jag hoppas att vi alla blir bättre på att ta hand om mat och inte tittar för mycket på bäst före-datumet. 

Text: Kajsa Nyqvist



Relaterade artiklar