En titt i kylskåpet år 2045

En titt i kylskåpet år 2045

En titt i kylskåpet år 2045

Om 25 år ska Sverige vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser. Men vad äter vi då för att nå det målet? Följ med när Månadens skörd öppnar kylskåpet år 2045 tillsammans med Lovisa Madås från AGFO.

Tänk om vi kunde göra en resa framåt i tiden och få reda på vad för mat som kommer att stå på våra svala hyllplan. Visst hade det varit intressant och spännande att se vilka livsmedel som stannat kvar, bytts ut och tillkommit till förmån för klimatet? 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Förra året släppte svenskarna ut i snitt 10 000 ton växthusgaser var. En femtedel av dessa utsläpp kommer från maten vi äter, så att många delar i livsmedelskedjan måste förändras är uppenbart. 

Lovisa Madås är medgrundare och ansvarig för AGFO, ett insikts- och mediebolag med fokus på framtidens mat som ägs av LRF Media. Hon har koll på hela värdekedjan från jord till bord och menar att det just nu pågår en omfattande utveckling i matsystemets alla delar där urbanisering, befolkningsökning och klimatförändringar driver på en förändring samtidigt som tekniken utvecklas i snabb takt. 

Svinn, odling, plast och protein

– Vi kan faktiskt äta saker och ting åt rätt håll. Som privatperson kan jag fundera på mitt matsvinn, varför slänger jag broccolistjälken när den går lika bra att äta som blomman till exempel? Några specifika forskningsprojekt som jag vill lyfta är precisionsodling, alltså odling som sker med hjälp av data och uppkopplade sensorer för att kunna ge exakt rätt näring till grödan i exakt rätt tid som optimerar odlingen på ett helt nytt sätt som gör att man kan spara både pengar och miljö. Matsvinnet är ju helt bisarrt på en global nivå men även i Sverige. Hur kan vi bättre ta till vara på de resurser vi har och minska svinnet i alla led? Det är forskning som pågår i hög grad. Inom förpackningar pågår också utveckling för att ersätta plasten, och så proteiner såklart, säger Lovisa.

Vilka proteiner hittar vi i kylen år 2045?

– År 2045 ska Sverige också vara fossilfritt och därför utgår jag från att proteinerna kommer från en fossilfri livsmedelsproduktion. Man brukar prata om blå, röda och gröna proteiner. Inom de röda, animaliska proteinerna, tror jag att vi kommer äta kött men mindre än idag och en större andel naturbeteskött. Sverige har behov av betesdjur och vi behöver få fram gödsel till ett cirkulärt jordbruk. Inom de gröna kommer vi se fler svenska växtbaserade proteiner som sötlupin, ärtor och åkerböna. Slutligen kommer vi äta mycket mer av blå proteiner. Det finns jättemycket som vi inte använder idag med vi har alldeles utmärka förutsättningar för musslor och alger i Sverige, men vi äter inte det i så stor utsträckning. Även sidoströmmar från fiskproduktion kommer tas till vara.

Vad kommer vi fylla mejerihyllan med?

– Forskare är hyfsat eniga på en global nivå över att vi behöver minska fossilberoendet, minska matsvinnet, öka den biologiska mångfalden och äta mer varierat. Det tror jag kommer återspeglas även i mejerihyllan. Redan idag finns mjölkliknande drycker gjorda på ärtor, hampa och insekter faktiskt. Kanske kommer vi att ha en annan relation till ordet mjölk. Mjölk är ett näringstätt livsmedel och jag tror att näringen kommer vara i fokus när vi pratar om komjölk. Vi kommer också få nya produkter som baseras på mjölkprotein helt från laboratorium.


Musslor kommer bli en allt vanligare syn i våra kylskåp menar Lovisa Madås på AGFO. Proteiner från havet behöver vi ta vara på mycket mer än idag.

Hur ser det ut i grönsakslådorna tror du?

– Återigen en större variation och jag tror vi kommer ha mer råvaror och livsmedel producerade efter lokala förutsättningar. Sedan hoppas och tror jag att vi kommer ha en förståelse för att alla gurkor inte kommer ha samma form. Att vi äter både de krokiga morötterna och de knasiga gurkorna – det måste vi. Kanske har vi också utmanat färskvarunormen med mer frysta grönsaker utifrån en hållbarhetsaspekt. Exotiska frukter kommer att ha en annan lyxighetsstämpel än vad vi har idag. I och med COVID-19 har vi också börjat inse sårbarheten i de globala livsmedelssystemen. Vi kanske inte kan förvänta oss exakt det vi tror i våra hyllor framöver. Det kommer också ny teknik som gör att vi kanske kan odla saker här uppe i norr året runt i form av vertikalodlingar till exempel. Men jag tror inte att det kommer slå på bred front i Sverige, säger Lovisa Madås. 

Text: Malin Ulfhager

Relaterade artiklar