Ät smart med klimatberäknad mat

Ät smart med klimatberäknad mat

Ät smart med klimatberäknad mat

Sju av tio personer tycker att det är viktigt att veta vilken klimatpåverkan maten de äter har. 2016 började ICA klimatberäkna samtliga middagsrecept. Men hur klimatberäknar man egentligen ett recept?

Enligt en Sifo-undersökning som ICA genomfört uppger över hälften att de minst en gång i månaden tänker på vilken klimatpåverkan maten de äter har. Samma undersökning visar att tre av fyra anser att det ska vara enklare att handla klimatsmart. För att göra det lättare att välja måltider med lägre klimatavtryck har ICA tagit fram klimatberäknade recept. Dessa är märkta med gröna löv där recept med tre löv är det bästa valet för klimatet. Recepten är baserade på klimatavtrycken som finns i RISE klimatdatabas för livsmedel. Månadens skörd bad Britta Florén som är ansvarig för RISE klimatdatabas för livsmedel att förklara hur deras klimatberäkning går till.

Hur fungerar det med klimatberäknade recept?

– Om ett recept får ett lågt eller högt klimatavtryck beror på vilka råvaror som ingår och i vilken mängd. För kockarna som tar fram recepten är klimatberäkningen ett verktyg för att prioritera klimatsmart och se vad som händer om man byter ut råvara A mot råvara B. Klimatberäknade recept ökar kunskapen och medvetenheten om matens klimatpåverkan vilket kan hjälpa människor att göra mer klimatsmarta val. Tumregeln är att en större andel växtbaserade råvaror ofta ger ett lägre klimatavtryck. Växtbaserad mat är också bra för vår hälsa så det blir en ”win-win” att välja det.

Hur klimatberäknar man en råvara?

– För varje klimatavtryck ligger en livscykelanalys som grund. Det är en metod för att på ett systematiskt sätt beräkna miljöpåverkan från en vara under hela eller delar av dess livscykel. I praktiken handlar det om att samla in data från jordbruket, fisket, transporterna, industrin och sedan räkna på allt. Man räknar också in så kallade biogena utsläpp som till exempel utsläpp från mark, djur och gödsel.

Vad ingår i beräkningarna?

– Klimatavtrycken i RISE klimatdatabas innefattar produktens påverkan ”från vagga till gårds- eller industrigrind”, exklusive förpackning. Det innebär klimatpåverkan från primärproduktion, som odling och djuruppfödning, till och med industriell förädling. För importerade livsmedel ingår även ett generellt bidrag för transport till Sverige. I klimatavtrycket ingår utsläppen av alla växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen, som sedan viktas till en gemensam enhet, koldioxidekvivalenter (CO2-e). 

Britta nämner att det för en del kan vara förvånande att primärproduktionen ofta är det som har störst betydelse för klimatet, eftersom många tror att transport och förpackning har större betydelse än vad de faktiskt har. En transport som däremot har stor betydelse är om man åker bil, promenerar, cyklar eller tar bussen till matbutiken.


Britta Florén är projektledare inom Hållbar produktion och konsumtion av livsmedel på RISE.

Varför räknar ni inte med förpackningens klimatavtryck?

– Livsmedel kan ha olika förpackningar, beroende på om det är en konsumentförpackning eller en bulkförpackning till en storköksverksamhet. Om förpackningen ska inkluderas är det viktigt att räkna på rätt förpackningslösning. För de flesta livsmedel står inte förpackningen för den största delen av klimatavtrycket utan kan också bidra positivt genom att skydda livsmedlet och förhindra matsvinn.

Vilka utsläpp är okej per person om vi ska klara FNs klimatmål?

– Vi behöver som minst halvera klimatavtrycket från maten vi äter. Enligt WWFs koncept One Planet Plate som ICA har som utgångspunkt i sin matkasse Klimat är klimatbudgeten för en genomsnittlig lunch eller middag 0,5 kg CO2-e. I dag står matens påverkan för ungefär 5 kg CO2-e per person och dag. På längre sikt behöver utsläppen relaterade till mat minska till 1,6 kg CO2-e per person och dag för att vi ska klara klimatmålen.

Att gå från cirka 5 kg CO2-e per dag till 1,6 kg CO2-e kan låta mycket, men är ingen omöjlighet menar Britta Florén.

– De flesta växtbaserade rätter fixar budgeten galant och även flera fisk och fågelrätter. Produktion av kött- och mejeriprodukter är viktiga för att klara hållbarhetsmålet för exempelvis biologisk mångfald, men vi behöver minska på mängden och välja miljömärkta och närproducerade alternativ av dessa varor, berättar Britta Florèn.

Text: Kajsa Nyqvist

Relaterade artiklar