Grön comfort food för bättre mood

Grön comfort food för bättre mood

Hur kommer det sig att viss mat skänker oss trygghet och tröst i oroliga tider? Författaren och bloggaren Agnes Gällhagen förklarar begreppet comfort food och hur känslor och mat hänger ihop.

Comfort food eller mood food, maten vi äter för att må lite bättre för stunden går under flera namn. Själva ordet för tankarna till tröstätande men för Agnes Gällhagen, som skrivit boken Comfort food: från matnojor till ren njutning, handlar det om mer än så.

– Mat och känslor hänger ihop, varför skulle de inte göra det? Mat är något vi alla behöver hela livet och den väcker olika känslor i oss. Det kan vara känslor som livslust, lycka och nyfikenhet eller jobbiga känslor beroende på vilken relation vi har till mat. Comfort food för mig är mat som känns omtänksam och gör mig trygg, den får gärna vara lite tung för att ”grunda mig”, berättar hon.

Nostalgiskt, sentimentalt och trendigt

Om man googlar comfort food får man upp definitionen att det är mat som har ett nostalgiskt eller sentimentalt värde och som ofta kännetecknas av hög kalorihalt, mycket kolhydrater och har ett mått av enkelhet i sig. Det kan vara rätter som präglas av fina minnen, saker man ätit som barn eller något som man äter när man är hemma sjuk.

– Jag tror att trenden med comfort food är en reaktion på den hälsotrend vi sett under flera år. Istället för rawfood, paleo och andra strikta dieter vill vi nu släppa på alla krav och måsten och helt enkelt äta god mat. Mat som speglar de komplexa och ”operfekta” men vackra människor vi är. Jag tror också att all osäkerhet och turbulens i världen bidrar till att vi dras mer mot sådant som känns tryggt och familjärt. Det finns ett behov av self care inom mat, säger Agnes Gällhagen.

Måste det vara onyttigt?

För Agnes handlar det inte om att maten måste vara salt, fet eller söt även om de gärna får innehålla något av inslagen. Hon menar att det är väldigt personligt vad som är comfort food och att det kan vara en sak för henne och något helt annat för andra. Det Agnes lagar är vegetariskt och mycket är veganskt, men hon följer ingen speciell diet.

– För mig är det mat med kraftiga smaker och mycket kolhydrater. En favorit är min sötpotatisplåt med halloumi och chimichurri till. Den rätten innehåller det trygga, mustiga och lite tunga från sötpotatisen och det salta och feta från halloumin och så det örtiga, det blir en bra kombo!

Begreppet comfort food har spårats tillbaka till åtminstone 1966 när tidningen Palm Beach Post i Florida använde det i en artikel för att beskriva ”vuxna, som under svår känslomässig stress, vänder sig till det som kan kallas comfort food, mat som är förknippad med trygghet från barndomen, som mammas pocherade ägg eller kycklingsoppa”.


Ugnsrostad halloumipytt med chimichurri, thaiwok med risnudlar, srirachatofu och het jordnötssås och dekadent chokladmousse med saltad mandelgrädde från Agnes Gällhagens bok Comfort food. Foto: Agnes Gällhagen

En matkultur väl värd sitt namn

–Att äta energitäta livsmedel kan utlösa belöningssystemet i hjärnan, vilket ger en distinkt njutning eller tillfällig känsla av känslomässig upphöjning och avkoppling. När Agnes pratar om vad hon anser vara comfort food, återkommer hon till mat som ”lägger sig rätt i magen” och som ”bomull runt hjärtat”. Det kan också vara rätter med en viss enkelhet, mat som inte kräver så mycket även om själva pysslandet med maten också bidrar till det bekväma och trygga med comfort food.

– Jag är fladdrig som person och kan inte äta för lätt mat, det behöver vara mycket rotfrukter, som potatis, sötpotatis och morötter men även andra kolhydrater som pasta. Jag lagar grön comfort food och en annan rätt jag brukar laga är thai wok med risnudlar, srirachamarinerad tofu, massa grönsaker och jordnötssås. Det är näringstät, god och mättande mat, helt enkelt. Comfort food är inte nyttig eller onyttig mat, det är mat. Punkt.

Hon tror att comfort food tilltalar många, eftersom det ger utrymme för hela spektrumet av att vara människa och att vi alla behöver få tröst och omtanke. ”Emotional eating” pratas ofta om som något negativt men Agnes menar att det kan finnas något fint i mat som en tröst också.

Låt dig själv njuta

– Vad jag äter styrs av mina känslor och mitt humör, hur min dag sett ut och vad jag behöver. Man kan fira med mat men också faktiskt tillåta sig att tröstäta när man behöver det. Har man haft en jobbig arbetsdag kan en värmande soppa få en att känna sig mer omhändertagen just den dagen. Till det är exempelvis broccoli bra, jag brukar göra en krämig broccolisoppa med färskost med smak av vitlök och örter!

För Agnes som har en bakgrund med matproblematik, har comfort food blivit ett sätt att få en bättre relation till maten och det är något hon vill dela med sig av till andra.

– Jag är inte ensam om att ha haft en knagglig och jobbig relation till mat, men i matvärlden pratas det så sällan om det. Ett kvinnligt ideal är att man ska vara smal och så strikt med allt och att det finns ”förbjudna” saker som lite fetare, tyngre eller kaloririk mat. Jag vill låta mat vara bara mat och tillåta mig själv att njuta av den. Mat ska vara en kärlekshandling, den insikten har varit viktigt för mig.

Comfort food i säsong

Agnes menar att det finns comfort food för dagens alla måltider och årets alla månader.

– Säsongens äpplen älskar jag att rivna ner i Bircher Muesli som är en traditionell schweizisk ”övernattengröt” och äta till frukost. Under vinterhalvåret blir det helt klart mer soppor och grytor som värmer in i själen. Men en somrig pasta eller tårta kan också vara comfort food.

Om hon ska laga en mustig höstmiddag så skivar hon rotselleri och penslar med olja, salt, lite lönnsirap och cajunkryddblandning för att sedan rosta i ugnen till saftiga ”steaks”. Vissa saker och smaker återkommer Agnes till året om som choklad i olika former som hon gärna kryper upp i soffan med. En av hennes favoriter från sin bok är en vegansk chokladmousse med mandelgrädde.

– Den chokladmoussen har så mycket kakaosmak och grädden är saltad. Om man vill ha en riktigt dekadent efterrätt är den perfekt!

Text:  Kajsa Nyqvist  |  Foto: Simon Hellsten