» Morot

SKÖRDETID: Mars – april
SVENSKT I BUTIK: Hela året.
SMAKAR: Saftigt, sött och milt.
ANVÄND TILL: Soppor, wok och grytor. Passar också i marmelader och bakverk samt råriven.

» Palsternacka

SKÖRDETID: Juli – december
SVENSKT I BUTIK: Under hela året vid normal skörd.
SMAKAR: Likt morot och med en kryddig ton åt örthållet.
ANVÄND TILL: Tillagas gärna i ugn, god att fritera eller göra puré av.

» Rotselleri

SKÖRDETID: Augusti – december
SVENSKT I BUTIK: Augusti – april
SMAKAR: Kraftfullt med sötaktiga toner.
ANVÄND TILL: Gratänger, rotfruktsplåt i ugn, soppor, stomp och grytor.

» Rödlök

SKÖRDETID: Augusti – oktober
SVENSKT I BUTIK: Oktober – mars
SMAKAR: Lite sötare än gul lök. Ju färskade desto mildareär löken.
ANVÄND TILL: Inläggning och marmelad eller skiva tunt och ät rå i sallad.

» Gul lök

SKÖRDETID: Augusti – oktober
SVENSKT I BUTIK: September – april
SMAKAR: Skarpt och smakrikt. Tillagning tar fram dess sötma.
ANVÄND TILL: Soppor, såser och som smakförstärkare i nästan all matlagning

» Kålrot

SKÖRDETID: Juli – november
SVENSKT I BUTIK: Juli – maj
SMAKAR: Sött med en tydlig kålsmak.
ANVÄND TILL: Mos, grytor och på rotfruktsplåt i ugn.

» Jordärtskocka

SKÖRDETID: Augusti – sen vår
SVENSKT I BUTIK: Hela året
SMAKAR: Len och aromatisk med karaktärsfull smak.
ANVÄND TILL: Mos, puré, soppa och gratäng.

» Äpple

SORT: Frida
SKÖRDETID: September – oktober
SVENSKT I BUTIK: Januari – maj
SMAKAR: Syrligt med en viss sötma.
ANVÄND TILL: Att äta naturell eller i äppelkaka.

» Rödbeta

SKÖRDETID: Juli – december, innan frosten slår till.
SVENSK I BUTIK: Hela året.
SMAKAR: Sött och gott.
ANVÄND TILL: Rödbetsbiffar och grytor. God att råriva och ugnsbaka med fetaost och örter.

» Jordärtskocka

SKÖRDETID: Augusti – sen vår.
SVENSK I BUTIK: Hela året.
SMAKAR: Len och aromatisk med karaktärsfull smak.
ANVÄND TILL: Jordärtskockschips i ugn, soppa, gratäng och kräm.

» Gurka

SORT: Slanggurka.
SKÖRDETID: Odlas året om i växthus.
SVENSK I BUTIK: Hela året, begränsad tillgång under vintern.
SMAKAR: Saftigt, fräscht och milt med krispigt kött.
ANVÄND TILL: Tzatziki, gazpacho, sallader och grönsaksdipp.

» Palsternacka

SKÖRDETID: Juli – december
SVENSK I BUTIK: Under hela året vid normal skörd.
SMAKAR: Likt morot och med en kryddig ton åt örthållet.
ANVÄND TILL: Tillagas gärna i ugn med lite olivolja och örter.

» Morot

SKÖRDETID: Midsommar – slutet av november.
SVENSK I BUTIK: Hela året.
SMAKAR: Saftigt, sött och milt.
ANVÄND TILL: Marmelad, bröd och kakor. God att ugnsrosta, woka och att göra soppa på.

» Potatis

SORT: Marilyn
SKÖRDETID: Oktober – mars
SVENSK I BUTIK: Oktober – mars
SMAKAR: Söt och nötig med en smörig ton.
ANVÄND TILL: Mos, puré, potatis-sallad och kokt.

» Rotselleri

SKÖRDETID: Augusti – december
SVENSK I BUTIK: Augusti – april
SMAKAR: Kraftfullt med sötaktiga toner.
ANVÄND TILL: Gratänger, rotfruktsplåt i ugn, soppor, stomp och grytor.

» Kålrot

SKÖRDETID: Juli – november
SVENSK I BUTIK: Juli – maj
SMAKAR: Sött med en tydlig kålsmak.
ANVÄND TILL: Mos, grytor och på rotfruktsplåt i ugn.

» Champinjon

SORT: Naturligt D-vitaminberikad.
SKÖRDETID: Året om.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Snällt med en neutral svampsmak.
ANVÄND TILL: Pastarätter, svampsås, soppa, pizza-topping och sallader.

» Äpple

SORT: Rubinola
SKÖRDETID: September-oktober
SVENSK I BUITK: Oktober-april
SMAKAR: Aromatiskt söt med en frisk balanserad syrlig arom.
ANVÄND TILL: Kycklinggryta, i bakverk och sallader samt ugnsbakad som dessert med hasselnötter.

» Potatis

SORT: Melody
SKÖRDETID: September-oktober
SVENSK I BUITK: September-juni
SMAKAR: Smakrik med liten jordighet, aningen sött avslut.
ANVÄND TILL: Passar till det mesta då konsistensen ligger mellan fast och mjölig.

» Gul lök

SKÖRDETID: Augusti-oktober
SVENSK I BUITK: September-april
SMAKAR: Skarpt och smakrikt. Tillagning tar dram dess sötma.
ANVÄND TILL: Att ugnsbaka med örter och som smakförstärkare i nästan all matlagning.

» Morot

SKÖRDETID: Maj-december, innan frosten slåt till.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Saftigt, sött och milt.
ANVÄND TILL: Marmelad, bröd och kakor. God att ugnsrosta, woka och att göra soppa på.

» Rödbeta

SKÖRDETID: Juli-december, innan frosten slår till.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Sött och gott.
ANVÄND TILL: Att ugnsbaka med fetaost, honung och örter eller koka och servera med en klick smör.

» Rotselleri

SKÖRDETID: Augusti-december
SVENSK I BUITK: Augusti-april
SMAKAR: Kraftfull med sötaktiga toner.
ANVÄND TILL: Gratänger, rotfruktsplåt i ugn, soppor, stomp och grytor.

» Gurka

SORT: Slanggurka
SKÖRDETID: Året om i växthus.
SVENSK I BUITK: Hela året, begränsade volymer under vintermånaderna.
SMAKAR: Saftigt, fräscht och milt med krispigt kött.
ANVÄND TILL: Tzatziki, gazpacho, sallader och grönsaksdipp.

» Gurka

SORT: Slanggurka
SKÖRDETID: Året om i växthus.
SVENSK I BUITK: Hela året, begränsade volymer under vintermånaderna.
SMAKAR: Saftigt, fräscht och milt med krispigt kött.
ANVÄND TILL: Tzatziki, gazpacho, sallader och grönsaksdipp.

» Tomat

SORT: Rund tomat
SKÖRDETID: Året om i växthus.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Mild sötma med en frisk lite syrlig avslutning.
ANVÄND TILL: Tomatsallad, gazpacho, salsa, caprese, bruschetta. Också god grillad och ugnsbakad.

» Rosmarin

SKÖRDETID: Odlas i krunka året om.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Fylligt och sött. Påminner lite om kåda. Kommer till sin rätt i varm matlagning som ugn och gryta.
ANVÄND TILL: amm, fläsk, kyckling, fet fisk och ugnsbakad potatis samt som smaksättare i bröd, såser och alkoholfria drinkar.

» Groddar

SORT: Böngroddar
SKÖRDETID: Året runt.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Milt, krispigt och behagligt.
ANVÄND TILL: Pad thai, ramen, nudelrätter och färska vårrullar.

» Salvia

SKÖRDETID: Odlas i kruka året om.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Blommigt, fylligt och med en aning mintighet.
ANVÄND TILL: Rotselleri, gnocchi och fläsk. Tål hög värme, god att steka knaprig.

» Ärtskott

SORT: Sockerärta
SKÖRDETID: Året runt.
SVENSK I BUITK: Hela året.
SMAKAR: Friskt och krispigt, likt sockerärtan.
ANVÄND TILL: Allt som behöver krisp och fräschör som wokrätter, mackan och laxen.

» Rotselleri

SKÖRDETID: Augusti–december
SVENSK I BUITK: Augusti-spril
SMAKAR: Kraftfullt med sötaktiga toner.
ANVÄND TILL: Gratänger, rotfruktsplåt i ugn, soppor, stomp och grytor.

» Kålrot

SKÖRDETID: Juli–november
SVENSK I BUITK: Juli–maj
SMAKAR: Sött med en tydlig kålsmak. Rik på C-vitamin.
ANVÄND TILL: Mos, grytor och på rotfruktsplåt i ugn.

» Jordgubbar

URSPRUNG: Sverige

Runt midsommar är det premiär för svenska frilandsodlade jordgubbar. Kombinationen av långa, solfyllda dagar och svala nätter ligger bakom den söta, goda smaken hos svenska jordgubbar. Goda med lite glass, på tårtan eller i salladen med smakkompisen basilika.

» Isbergssallat

URSPRUNG: Sverige

Krispig sallat med neutral smak som gör sig bäst rå. De blekgröna bladen ska vara spröda och krispiga och huvudet är hårt knutet. Använd den som bas i matiga sallader, gärna tillsammans med kryddigare sallatssorter.

» Sparris

URSPRUNG: Sverige

Grön sparris har en säregen och mycket uppskattad smak. Sparrisen ska vara fast, spröd och utan missfärgningar. I juni är den svenska sparrisen en efterlängtad primör som kokas och serveras med smör och citron. Den svenska säsongen är normalt bara cirka tre veckor, från slutet av maj till mitten av juni, så du får passa på nu!

» Kålrabbi

URSPRUNG: Sverige

Förädlad variant av vild kål och det är den uppsvällda stammen man äter. Finns både som lila och grön variant. Köttet är vitt och knaprigt med mild kålsmak.

» Spetskål

URSPRUNG: Sverige

Krispig primör med mild och fräsch smak. Spetskål är känslig för värme så tillaga den snabbt så behåller den spänsten. Späd spetskål är god att skiva rå och blanda i sallader.

» Honungsmelon

URSPRUNG: Spanien

Mycket söt och saftig melon med en fin och utpräglad smak. Fruktköttet är ljusgrönt och sprött när den är mogen. Perfekt i frukt­salladen och som smakkompis till parmaskinka och annat kallskuret.

» Cosmopolitan

URSPRUNG: Sverige

En korsning mellan isbergssallat och romansallat. Cosmopolitan är krispig och söt med skålformade blad, perfekta att fylla med alla möjliga godsaker. Är även utmärkt till grönsallad och pastasallad.

» Rabarber

URSPRUNG: Sverige

Härlig dessertväxt med fräsch och syrlig smak. Stjälkarna ska vara spänstiga, spröda och saftiga. Rabarber är god att koka soppa eller kräm på, baka paj på eller sylta och safta.

» Zucchini

URSPRUNG: Sverige

Kallas även squash och finns i flera färger och former, men de avlånga gröna är vanligast. Zucchini påminner om gurka, men är inte lika krispig och har fastare konsistens vilket gör att den passar bättre i matlagning. God att grilla, smörfräsa eller gratinera.

» Persika & nektarin

URSPRUNG: Italien, Spanien
OCKSÅ I SÄSONG: Aprikos & Paraguayo

Nektarin och persika, två stenfrukter som är släkt med varandra. Persikan har ett sammetslent skal och en sötsyrlig, aromatisk och lätt tropisk smak. Frukt­köttet är gult och mycket saftigt. Nektarinens skal är slätt och smaken fyllig och något intensivare än persikan.

» Fiorina & Fioretto

URSPRUNG: Sverige

Mild och söt bukettblomkål som passar utmärkt att woka, förvälla, ugns­rosta och äta råa. De råa stjälkarna och blommorna blir et vackert inslag i salladen. Perfekt om du inte vill köpa ett helt blomkålshuvud.

» Rödbeta

URSPRUNG: Sverige

En klassisk inläggningsgrönsak som har en mild, söt och lätt jordig smak. God att ugnsbaka eller göra biffar och bullar av. Koka betorna till de mjuknar lite och använd dem i en matig sallad.

» Gul & röd lök

URSPRUNG: Sverige

Nyskördad svensk, gul lök är smakrik och blir mildare och sötare när den tillagas. Den röda löken har en något mildare och sötare smak än den gula och passar därför bra i sallader och att pickla.

» Vaxbönor

URSPRUNG: Sverige

Vaxböna är en gul variant av haricots verts och brytböna. Långsmal böna som är mjäll och saknar trådar. Färska svenska vaxbönor måste förvällas först och kan sedan ätas antingen kalla eller varma.

» Polkabeta

URSPRUNG: Sverige

Beta som är vackert rödvitrandig inuti och har något mildare smak än rödbeta. Polkamönstret försvinner vid tillagning och blir jämt rosa. Råmarinera betan om du vill behålla de snygga ränderna!

» Svartkål

URSPRUNG: Sverige

Svartkål är en korsning mellan savoy- och grönkål som också kallas för palmkål. Bladen är långa och mörkgröna och smaken nötaktig. God att fräsa i vitlök, stuva, göra soppa på och göra chips av.

» Purjolök

URSPRUNG: Sverige

Purjolök skiftar från vitt vid roten till mörkgrönt i bladtopparna. Smaken är mild och god men blir kraftigare på den gröna delen av löken. Hela purjolöken kan användas och den kan ofta ersätta gul lök. Bra som bas i soppor och grytor eller tunt skivad i sallader.

» Rödbeta & gulbeta

URSPRUNG: Sverige
OCKSÅ I SÄSONG: Polkabeta

Rödbetans smak är mild och lite söt. En klassisk inläggningsgrönsak, som också är god att ugnsbaka eller koka och servera med smör och citron. Gulbeta har samma milda, söta smak som rödbeta och används på samma sätt.

» Fänkål

URSPRUNG: Sverige

Krispig grönsak med frisk smak som påminner om anis och lakrits. Fänkål ska vara fast och spänstig och se fin ut. Passar bra att äta både rå och tillagad. God att gratinera och ha i grytor eller soppor.

» Körsbär

URSPRUNG: Sverige, Turkiet, USA

Körsbär har en intensiv och fyllig sötma, samtidigt som de är lite syrliga. Färgen varierar från gul till ljust röd och vinfärgad. Lägg upp i en skål och ät som godis eller använd till paj och saft.

» Vattenmelon

URSPRUNG: Spanien

OCKSÅ I SÄSONG: Minivattenmelon

Vattenmelon hör till familjen gurkväxter och har ett läskande och sprött fruktkött. Finns med eller utan kärnor och i miniformat. Frukten är mogen om det låter ihåligt när du knackar på den.

» Cantaloupe

URSPRUNG: Spanien

En melonsort som är cirka 10–15 cm i diameter och har ett orange frukt­kött som går mot grönt ju närmare skalet man kommer. Skalet är jord­brunt med ett ljusare nät­mönster. Cantaloupemelon är saftig och har en fin och söt melonsmak.

» Plommon

URSPRUNG: Sverige

Plommon är en stenfrukt vars skal ofta har en så kallad dagghinna, ett naturligt ytskikt som skyddar frukten. De svenska plommonen har ett mjukt och saftigt fruktkött med frisk och sötsyrlig smak.

» Morot

URSPRUNG: Sverige

Goda som snacks, i matlagning, marmelader och bakverk. Morotens smak blir sötare när den tillagas. Nu finns också nyskördade morötter med blast. Använd blasten i en hemgjord pesto!

» Blomkål

URSPRUNG: Sverige

Blomkål har mild smak och är full av vitaminer. God att grilla, ugnsbaka eller koka som tillbehör. Mixa till en puré eller prova att blanda rå, fint delad blomkål med majs och vinägrett – gott till grillat.

» Päron

URSPRUNG: Sverige

Svenska päron är rariteter, då skörden är liten och säsongen kort. De bör tas tillvara strax efter skörd, då de inte kan lagras särskilt länge. Päron är rika på fibrer och innehåller dubbelt så mycket som äpple.

» Majs

URSPRUNG: Sverige

Majskolven är god att koka eller grilla och äta med en klick smör och lite salt på. Blasten ska tas bort före tillagning. Majs går även utmärkt att frysa in.

» Satsumas

URSPRUNG: Spanien

Satsumas tillhör småcitrusarna och är mogen även om den till hälften är grön. Ät som den är eller i fruktsallad. I början av säsongen är smaken syrlig, för att bli sötare senare.

» Fikon

URSPRUNG: Turkiet

Fikon har en söt och aningen syrlig smak. De säljs mogna och det ätbara skalet får inte vara för skrynkligt. Fikon är goda i desserter, till ost och kallskurna charkuterier.

» Stjälkselleri

URSPRUNG: Sverige

En krispig grönsak med god och kraftig smak. Sellerin ska vara spänstig och fin, med spröda och saftiga stjälkar. God i köttfärssås, som krydda i sallader eller till ostbrickan.

» Trattkantarell

URSPRUNG: Sverige

En läcker matsvamp som passar i all slags matlagning. God att stuva eller steka och ha på toast. Den är tunn och trattformad, därav namnet. Färgen är brun med en gulare, ihålig fot.

» Broccoli

URSPRUNG: Sverige

Mogen broccoli är mörkgrön och spänstig. Perfekt att koka, gratinera eller servera rå i en sallad. Passar bra till kött, kyckling eller fisk. Stammen är minst lika god som kronan!

» Potatis

URSPRUNG: Sverige

Potatisen finns i många varianter, alla med sina unika egenskaper. Den härstammar från Syd­amerika och kom till Europa på 1500-talet. Först på 1700-talet blev den ett betydelsefullt baslivsmedel.

» Grönkål

URSPRUNG: Sverige

Grönkålen har vackert krusiga gröna blad. Smaken är ganska kraftig. God i soppor, stuvad eller ugnsbakad till chips. Grönkål tål kyla bra och går därför att få tag på även på vintern

» Jordärtskocka

URSPRUNG: Sverige

En rotfrukt med len, aromatisk och karaktärsfull smak. Fast och krispig textur. God att koka och servera med smör eller att ha i soppa och mos. Röd jordärtskocka är vanligast, men det finns även vit.

» Aroma

URSPRUNG: Sverige

Ett populärt och tåligt äpple med aningen kryddig smak. Gott att tugga på som det är men lämpar sig också fint för matlagning då det behåller konsistensen på ett bra sätt.

» Morot

URSPRUNG: Sverige

Moroten är en tvåårig växt. Den skördas efter första växt­säsongen, när näring och vitaminer har samlats i roten. Färgen kommer från betakaroten som omvandlas till A-vitamin i kroppen.

» Saga

URSPRUNG: Sverige

En saftig nykomling bland svenska äppelsorter. Fruktköttet har en mjuk textur med balanserad sötma och syrlighet. Smakar mycket, med lätt fruktiga toner av citrus och blommiga inslag.

» Pepparrot

URSPRUNG: Ungern

En klassiker i det svenska köket med stark och pepprig smak. Används rå, oftast riven eller hyvlad, i såser, i sallad, på smörgås eller till fisk- och kötträtter.

» Ingrid-Marie

URSPRUNG: Sverige

En porös sort som passar fint till mos och kompott. Smakar friskt och svagt sötsyrligt med lätt kryddig ton. Skalet är mörkrött med ljusare inslag, det gulvita fruktköttet är mört och saftigt.

» Navelina & Navel

URSPRUNG: Spanien

Apelsinsorterna som startar den spanska säsongen, ingår i navel­gruppen. De tillhör de godaste ätapelsinerna i Spanien med en tydlig hög sötma och friskhet i smaken, lättskalade. Apelsinsorten känns lätt igen på sin lilla extra apelsin eller ”navel” i blomändan.

» Vitkål

URSPRUNG: Sverige

Vitkålen har tydlig kålsmak och krispiga blad. Förvaras kallt. Delad vitkål mår bäst i påse för att inte torka ut. En klassiker i pizzasallad, kåldolmar och -pudding, men är också god i sallader eller lättstekt som tillbehör.

» Kaki

URSPRUNG: Spanien

Namnet Kaki är japanska och betyder frukt, på svenska kallas den även för persimon. Kom till Frankrike på 1840-talet och spridde sig till medelhavsländerna. Mogen får frukten en mjuk, nästan flytande konsistens och kan få bruna fläckar, som är naturliga sockerutfällningar.

» Flower sprouts

URSPRUNG: Sverige, Spanien

Vackert gröna och lila till färgen och framodlade som en korsning mellan brysselkål och grönkål. Med sin lätt nötiga smak är de goda med lite smör och salt. Kallas även brysselkålsblomma.

» Spetskål

URSPRUNG: Sverige

En krispig primör med mild och fräsch kålsmak. Den är känslig för värme, så förväll snabbt eller smör­slunga, så behåller den sin spänst. Även god att skiva ner i sallader.

» Hjärtsallad

URSPRUNG: Spanien

En lite mindre sallatssort med lätt nötig smak, mörkt gröna blad och en ljusare, krispig mitt. God i sallad, tillsammans med andra grönsaker eller tillagad, grillad eller smörstekt

» Sallarossa

URSPRUNG: Sverige

Mild salladskål med violett färg som består även när den har tillagts. Sallarossa är god rå i sallader eller tillagad, gärna wokad, och är därför perfekt i asiatiska rätter.

» Savoykål

URSPRUNG: Sverige

Krispigt krusiga mörkgröna blad, med god kålsmak, som blir ljusare gulgrön in mot huvudets mitt. God att skiva tunt i sallad, förvälla, woka, smörfräsa eller använda till kåldolmar.

» Navelina & Navel

URSPRUNG: Spanien

En saftig och söt klassiker som är allra godast under vinterhalvåret. De innehåller rikligt med C-vitamin. Trivs bäst i kylskåp, men ta gärna fram en stund innan du ska äta den. Då smakar den mer.

» Brysselkål

URSPRUNG: Sverige och Holland

De små, gröna knopparna på kålen äts. Kålsmaken är kraftig och bryssel­kålen serveras oftast kokt, gärna smörsvängd, som tillbehör eller stekt som huvudrätt. Också god att ha i exempelvis paj.

» Clemenules

URSPRUNG: Spanien

Under vintersäsongen hinner många olika clementinsorter passera frukt­­hyllan. Nu är spanska Clemenules i säsong. Den är lättskalad, härligt söt och saftig. God som den är eller i en kryddig clementinglögg.

» Rödkål

URSPRUNG: Sverige, Tyskland

Krispig och fyllig smak som liknar vitkål. En klassiker på julbordet. Även god att pickla med kanel och ingefära eller finstrimla i wok och sallader. Förvaras kallt, 2 till 4 grader.

» Palsternacka

URSPRUNG: Sverige

Palsternackan är kryddig med lätt sötma. Tillagas gärna i ugn med lite olivolja och örter. Den är också god med andra rotfrukter i soppor och grytor. Förvaras i kyl utan plastpåse.

» Rotselleri

URSPRUNG: Sverige

En rotsak med karaktär. Smaken är sötaktig och kraftfull. God att ugnsrosta och i gratänger och soppor. Roten ska vara fast och skalet friskt utan rynkor.

» Avokado

URSPRUNG: Spanien, Chile, Colombia och Dominikanska republiken

Krämig med mild och nötaktig smak. Perfekt i guacamole och smoothie eller skivad i sallad och på frukost­mackan. Mognar i rumstemperatur, extra snabbt i sällskap av äpple.

» Ananas

URSPRUNG: Costa Rica

En färsk ananas smakar friskt och syrligt med ett lite kryddigt sting. Utöver fruktsallad är den god i smoothies och honungsstekt i skivor med kokosflingor. Se upp, kylskadas under 7 grader.