Mindre julstress på menyn

Mindre julstress på menyn

Behöver vi verkligen duka fram ett gigantiskt julbord år efter år? Månadens skörd undersöker hur man kan få en godare och mindre stressig jul genom att tänka nytt kring maten.

Trots att julen ska vara glädjens högtid så känner sig en av fem personer stressade under julen. Julstöket leder till att december upplevs som årets absolut stressigaste månad, enligt en studie som Novus gjorde 2017. I undersökningen uppgav 19 procent att det är förberedelser av julklappar, städning, pynt och julmat som stressar dem mest. 

Stockholmare är de mest stressade under julen och på andraplats kommer skåningar. Nästan dubbelt så många kvinnor som män uppger att de känner sig stressade inför julen. På julafton ökar också antalet hjärtinfarkter med nära 40 procent jämfört med övriga dagar på året. Många faktorer påverkar, och en del av det stressiga julstöket är maten som tar mycket tid, energi och pengar att planera, handla och laga till. Hur kan vi stressa mindre och minska matsvinnet men ändå äta gott och ”juligt” på julafton?

Ett julbord i förändring

För mer än 10 år sedan spådde måltidsforskaren Richard Tellström att julbordet var på väg bort till förmån för en ”festmåltid på julafton”. Men det tar tid att ändra traditioner och att tänka kvalitet istället för kvantitet. Är vi redo i år? Månadens skörd frågade Leif Grönlund, matkreatör i ICA-köket, om hans tankar och tips på ny julmat med tre rätter den 24:e.

– Det finns många poänger med att ha en julmeny istället för julbord. När man gör en trerättersmeny är det färre komponenter att hålla reda på. Gör man tre rätter så kommer man lindrigt undan, det blir mer hanterbart och man glömmer inte bort saker lika lätt. Jag åt själv trerätters på julafton istället för julbord förra året, vilket jag kommer fortsätta med, berättar Leif Grönlund.


Ny tradition. Färre rätter på julbordet ger renare smaker, mindre julstök och minskat matsvinn. Själv åt ICA Kökets matkreatör Leif Grönlund trerätters redan förra året och kommer att göra så i år igen.

Kvarleva från dåtidens frosseri

Julbordet är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden. När det kristna julfirandet kom till Sverige under medeltiden fastade man under advent och fastan bröts först på juldagen. Då fick man äntligen frossa i kött igen vilket i bondesamhället gjorde dessa dagar till årets högtidligaste. Ett julbord brukar fortfarande vara så långt ifrån ”less is more” som det bara går. 

Fastän vi inte längre fastar så lever traditionen om ett dignande julbord och frosseri i allra högsta grad kvar. Rätterna brukar vara många och helst ska det ska finnas mycket av allting på bordet. Flera ”klassiska” rätter på julbordet är dessutom tunga, salta och feta som exempelvis skinka, patéer, pastejer, köttbullar, ostar och prinskorv. Många äter därtill för mycket rött kött under december, vilket varken är bra för hälsan eller klimatet.

– Julbord är ju en tradition och jag är generellt för traditioner, det är ju vårt svenska matarv. Men när man dukar fram ett julbord så blir det nästan alltid så att någon äter småvarmt medan någon annan fortfarande är kvar på sillen. Äter man en trerätters så är alla i fas, det blir mycket trevligare. Plocka också gärna in mer grönsaker för att lätta upp en lite tyngre julrätt eller servera köttet som ett tillbehör, säger Leif Grönlund.

Traditionella julbord ger mer matsvinn

Normen med ett ”dignande julbord” och en traditionell buffé innebär inte bara en risk för överätning och ett högt intag av mättat fett, utan gör också att vi tenderar att laga mer än vi äter upp. Detta gör att svenskarna slänger 12 procent mer mat under julen jämfört med resten av året. I en undersökning som Sifo gjorde 2018 på uppdrag av ICA svarade 52 procent att de tagit bort eller lagt till någon rätt på julbordet de senaste tre åren.

– Ett annat problem med julbord är ju ofta att det är så mycket mat och många rätter som kanske en person gillar och äter lite av men man gör dem ändå, år efter år. Det finns många sådana rätter och när man tänker på klimatsmarthet är det ganska dumt att fortsätta laga för många rätter. Lagar du tre rätter får du inte lika mycket mat över och får heller inte ett kylskåp fullt med grejer som du kanske inte behöver, säger Leif Grönlund.

Helrätt med trerätters

Leif Grönlunds tips för att sätta ihop en festlig julmeny är att ta ”det bästa ur julbordet” och komprimera till tre rätter. Utgå helt enkelt från det som redan finns för att behålla julkänslan och smakerna.

– Låt fantasi och tradition mötas och tänk något kallt, något varmt och något sött. Inspireras av säsongens råvaror, julens smaker och plocka in mer grönt. Det gröna på julbordet, som kål och äpple, är av tradition i säsong, det fanns inte annat förr. När jag tog fram förrätten till julmenyn i det här numret var tanken att rödbeta är en fin ingrediens i säsong och att dill och citron passar till sill och lax, men man behöver inte ha det till om man inte vill. Varmrätten potatis- och lökstrudel med grönkål- och äppelsallad är väldigt säsongsbetonad och matig. Om man vill kan man ha lite skinka eller köttbullar till, det brukar barnen gilla. Man kan också göra en krämig gratäng istället med potatis, kålrot eller rotselleri. Till efterrätten använder jag äpple även där och julsmaken fixar du med mandeln och knäcksåsen till. Enkelt, säsongsbaserat, juligt och gott. Lägg ribban så att du känner att du hinner och orkar med, avslutar Leif Grönlund.

Om du inte vill hitta på tre rätter själv så får du ta del av Leif Grönlunds julmeny med rödbetshattar, potatis- och lökstrudel och mandelbakat äpple med knäcksås och glass här nedan. Lycka till i julköket!

Text:  Kajsa Nyqvist  |  Foto: Simon Hellsten