Proteinskiftet är här

Proteinskiftet är här

Proteinskiftet är här

Meatfree Monday, ”veganuary”, gröna hälsodieter, vegetariska stjärnkrogar, matkassar och musikfestivaler. Vegetarisk mat har gått från rebellföda till mainstream. Månadens skörd undersöker det pågående proteinskiftet.

Enligt Jordbruksverket så minskar för första gången på länge köttkonsumtionen i Sverige. Minskningen av det röda köttet är ett bevis på att vi är inne i ett proteinskifte. Enligt en undersökning som Macklean gjort, upplever 85 procent av livsmedels- och restaurangbranschens aktörer att det pågår ett proteinskifte som kommer innebära en minskning av rött kött till förmån för andra proteiner från både växt- och djurriket. Det handlar dels om en övergång från animaliska till vegetabiliska proteiner men också ett skifte från ett animaliskt protein till ett annat. För att förstå proteinskiftet bättre och vilka proteiner som kan bytas ut, kan man dela in dem i tre färger, röd, vit och grön. Röda proteiner kommer från kött som nöt, gris, lamm och vilt. Till de vita proteinerna hör fågel, fisk, skaldjur, ägg och proteinrika mejeriprodukter, hit kan även insekter komma att räknas i framtiden. Gröna proteiner kommer från växtriket och består av baljväxter, frön, alger samt proteinrika spannmål, grönsaker och rotfrukter.

Nästan var tionde svensk är vegetarian eller vegan och var tredje svensk äter vegetariskt en eller fler gånger i veckan. Varannan svensk är mer intresserad av vegetarisk mat nu än för ett år sedan. Kanske har uttrycket ”du är vad du äter” aldrig varit sannare än nu, åtminstone bland den yngre befolkningen. Årets Ungdomsbarometer visar att mat är den tydligaste identitetsmarkören för unga och att 30 procent av dessa i någon utsträckning väljer bort kött och andra animaliska produkter. Samma undersökning visar att även om unga ser sig som vegetarianer så äter de kött ibland. Det tyder på att begreppet ”vegetarian” har vidgats till att beskriva en livsstil man eftersträvar där man har ett medvetet förhållningssätt till mat, hälsa och miljö.


Proteinskiftet handlar om en övergång från animaliska till vegetabiliska proteiner men även att byta från ett animaliskt protein till ett annat.

– Mat är och har alltid varit ett viktigt sätt att visa vem man är. Att äta grönt och leva mer hållbart ur klimatsynpunkt har blivit en livsstil som många, främst unga, vill förknippas med. Ungas matvanor driver på kunskapen hos äldre generationer, som föräldrar och mor- eller farföräldrar, berättar Ingela Stenson omvärldsanalytiker på analysföre­taget United Minds.

Ingela har sett många trender komma och gå och även komma tillbaka. Hon har lång och gedigen erfarenhet av trender och har ansvarat för flera stora matrelaterade projekt, däribland Årets Kock. Hon var också ansvarig för det team som startade hela caffe latte-trenden i Sverige under sin tid som marknadschef på Svensk Mjölk.

– Många kanske tror att vegetarisk mat är en trend som kommit på senare år för att den uppmärksammas så mycket just nu. Men tidigare har det skett en vegetarisk trend ungefär vart trettionde år. 1940 kom en våg efter Are Werland (hälsofilosof och författare reds. anm.) där hälsan stod i centrum och man skulle äta mer fibrer och inte koka sönder grönsakerna. På sjuttiotalet var det flower-power med fokus på svält och global rättvisa, då skulle man äta vegetariskt för att maten skulle räcka till fler. Vid millennieskiftet lyfte veganerna etik och djurens rätt till liv. När klimat­krisen blev uppmärksammad 2007 blev köttets påverkan på klimatet en fråga att ta på allvar, men det dröjde till 2017 innan vi i Sverige fick vår ”peak meat” och bröt den uppåtgående konsumtionskurvan. Anledningarna är desamma fast med mer fokus på klimatfrågan, förklarar Ingela Stenson. 

På ICA tar man matens påverkan på klimatet på allvar och lanserade i april funktionen Mitt klimatmål som ska få människor att leva mer klimatsmart genom att göra små förändringar i vardagen. Om man loggar in på ICA och aktiverar Mitt klimatmål kan man se vilken klimatpåverkan maten man handlat med sitt ICA-kort på ICA har. Funktionen mäter påverkan efter vilket koldioxidavtryck varorna ger.


Kerstin Lindvall hoppas att fler ska bli inspirerade att minska sin klimat- och miljö­påverkan genom ICAs nya funktion Mitt Klimatmål.

Kerstin Lindvall, hållbarhetschef på ICA, berättar.
– Vi hoppas att fler ska bli inspirerade att minska sin klimat- och miljöpåverkan genom funktionen. Om alla ändrar lite, så ger det sammantaget en stor effekt. Ett tips är att äta mer grönsaker, frukt och bär, gärna svenskt och i säsong. Men även att äta mindre kött och välja köttet med omsorg. Sist men inte minst kan alla bli bättre på att ta hand om maten och slänga mindre. Alla kan göra skillnad för klimatet och sin egen hälsa genom det vi äter. 

Kerstins råd är relativt enkla att omsätta i praktiken. Att minska på köttet i köttfärs­såsen eller grytan är enkelt om man drygar ut rätten med morötter, paprika, svamp eller linser och bönor. Kött innehåller inte bara protein utan även B-vitaminer, zink, selen och järn. Se till att få in nötter, frön, svamp, bönor, linser, ärtor, tofu, sojaprodukter, groddar och gröna blad i måltiden. Att äta mer vegetariskt går hand i hand med att vi vill göra gott och imponera, både på oss själva och andra tror Ingela Stenson. 

– Det finns ett stort intresse att göra saker själv, det kallas DIY, do it yourself. Vi vill veta hur man gör, för att kunna visa upp ett hantverk som har en ”impa”-faktor. Typiska DIY-­grejer är korv, surdegsbröd, odla örter och grönsaker, brygga öl, musta äpplen och nu även lära sig laga goda vegetariska rätter. Ta bara burgartrenden, den kommer att fortsätta men folk kommer att prova att göra både egna vegetariska burgare och burgare av kött.

Ingela Stenson tycker att det behöver hända mycket inom tillgänglighet och produkt­utveckling för att ett proteinskifte ska slå igenom på allvar. 

– Idag köper vi mer grönsaker, rotfrukter, frukt och bär men utbudet av vegetarisk mat behöver och kommer att öka. Tillgängligheten är en avgörande faktor, den vegetariska maten ska finnas på menyn, i butiken och den måste smaka gott. Många vegetariska produkter är inte tillräckligt bra än vad gäller textur, konsistens eller smak. Konsumenterna vill även ha svenska och nordiska gröna proteiner som alternativ till importerat sojaprotein. Jag tycker att fler behöver upptäcka nya grönsaksrätter och hitta nya favoriter. Grönsakerna härmar köttet väldigt mycket idag i biffar, bullar, och korvar. Det ska bli kul att se det gröna finna sina former och bli egna smakupplevelser. Att äta vegetariskt håller på att bli en norm. Men det tar tid att byta matvanor, säger Ingela Stenson.  

Text: Kajsa Nyqvist  |  Foto: Andreas Grönlund

 

Relaterade artiklar