Klimatsmart mat för en bättre värld

Klimatsmart mat för en bättre värld

Klimatsmart mat för en bättre värld

Dagens matproduktion är påfrestande för klimatet men vi måste trots allt äta. Vad behöver vi göra och vad ska vi välja för att kunna äta klimatsmart, gott och hälsosamt för en levande planet?

Nästan dagligen nås vi av larm och rapporter om att vi måste bromsa klimatförändringarna. Ofta nämns utsläpp kopplade till transporter, energiförbrukning, tillverkning av varor och inte minst maten vi äter. Hela en tredjedel av ett hushålls klimatpåverkan kommer från maten. Enligt Naturskyddsföreningen har vad vi väljer att lägga på tallriken störst betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir. Det har faktiskt större betydelse än hur långt maten transporterats även om både produktion och konsumtion måste bli mer klimatsmart.

Bra mat behöver inte vara dyr

Bönor, linser och kikärter är klimatsmarta val, även om de har transporterats långt. Den största delen av utsläppen kommer nämligen från kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Det är därför som mer vegetabilier på tallriken är det viktigaste man kan göra för att äta mer klimatsmart.

Idag används största delen av vår jordbruksmark för att odla grödor som blir till djurfoder för att vi sedan ska äta djuren. Konventionell uppfödning av slaktdjur släpper också ut både metangas och utsläpp från traktorer. Om vi alla istället skulle äta en växtbaserad kost behövs bara en femtedel så mycket mark jämfört med vad en svensk genomsnittskost tar i anspråk. Många tycker kanske att det är svårt att ”släppa köttet” men i mitten av 90-talet var svenskarnas köttkonsumtion 25 procent lägre än idag. En nötköttsportion har dessutom lika stor klimatpåverkan som 50 vegetariska portioner.


Rotfruktsoppa och vegobiffar är exempel på två klimatsmarta rätter ut boken Eat Good. Foto: Wolfgang Kleinschmidt.

Smartare är godare

Klimatforskaren Johan Rockström, doktoranden Victoria Bignet, Gunhild Stordalen från EAT Foundation och matkreatören Malin Landqvist har skrivit boken Eat Good om hur vi ska äta för en hållbar värld och en hållbar hälsa. Stiftelsen EAT Foundation jobbar för att omvandla vårt globala livsmedelssystem med en vision om rättvis och hållbar mat för friska människor och en frisk planet.

– Vi kan absolut förändra världen genom det vi äter. Alla vill ha en förändring men vi har svårt för att förändra oss själva. Vi som arbetar med mat har ett stort ansvar att inspirera andra och visa att man kan äta klimatsmart och att det kan vara hur gott som helst, säger Malin Landqvist, receptkreatör till Eat Good.

I boken hittar man bland annat recept på grönkålssmoothie, rotfruktsrårakor och risotto på quinoa. Inget recept innehåller nötkött eller gris men däremot kyckling, fisk, tofu, kanin och viltkött som ren och vildsvin.

Kan man äta kött med gott samvete?

– Jag tycker att vi kan äta lite kött, för vi behöver fortfarande äta varierat och djuren behövs för mångfalden. Men vi behöver dra ner på det rejält och se kött som det lilla extra. Om vi förändrar hur mycket kött vi äter, hur och när vi äter det samt vilket kött vi väljer så kan vi äta lite grann. Vi har lyxen i Sverige att kunna äta vilt och köttet från rådjur, hjort och älg har inte samma negativa miljöpåverkan som produktionen av rött kött från tamdjur. I takt med att vi trappar ner köttet kommer nya vegetariska produkter att ersätta det med. Innovationsgraden är väldigt hög kring det här behovet. Färska och frysta proteinfärser är exempel på bra vegoprodukter, säger Malin Landqvist.

Välj vilt

Viltkött har mindre klimatpåverkan än boskapsdjur för att få fram köttet. Vilda djur stödfodras inte eller ytterst lite och ingen jordbruksmark används för att föda upp och odla foder åt dem, vilket gör att koldioxid- och kväveoxidutsläppen blir låga. Det viltkött som jagas i Sverige idag räcker till cirka 2–4 kilo per person och år. Man kan också välja ekologiskt kött eller naturbeteskött från kor som gynnat miljön genom att beta i hagmarker. Där bidrar de till biologisk mångfald och gör naturen rik på arter. 

Minska på mejeri 

När det gäller mejeriprodukter så förbrukar kor stora mängder foder, vatten och energi för att få fram mjölken.

– Jag tror att vi stegvis behöver vänja oss vid andra produkter och annan mat. Därför kan det vara bra att byta ut vissa produkter helt men också att börja minska på andra. Havrebaserade produkter har mindre klimatpåverkan och kan användas istället för crème fraiche, grädde och mjölk. Vi behöver minska på animaliska produkter och äta mer grönsaker och vegetariskt protein för både hälsans och klimatets skull. Att minska på smör är bra både ur klimat- och hälsosynpunkt och då är vegetabiliska oljor som raps och olivolja toppen, säger Malin Landqvist.


Malin Landqvist menar att butikerna har ett stort ansvar att lyfta fram fördelarna med att välja svenska råvaror för sina kunder. Foto: Per Ranung.

Fyra goda råd

Livsmedelsverket rekommenderar att vi bör äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag för hälsans skull. Det rekommenderade intaget av rött kött och chark är högst 500 gram per vecka. Enligt WWF finns det också fyra sätt att äta mer klimatsmart på. Det första är att öka andelen linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker och minska drastiskt på köttet. Man bör också välja svenskt, certifierad eller miljömärkt mat. Det sista rådet är att sluta slänga mat. Malin Landqvist är enig med WWF och menar att det finns många saker man kan göra och inte göra.

– Trettio procent av all mat slängs och det är ett så gigantiskt slöseri, det är en sak som man kan sluta med direkt. Vi måste börja tänka i säsong och välja svenskt! Vi har levt för länge med ett överflöd där allt alltid ska finnas. Om det finns hallon från Peru och hallon från Skåne så tycker jag att man som konsument måste välja de svenska, samma gäller för grönsaker och kött. Ett stort ansvar ligger förstås också hos butikerna att lyfta fram för delarna för klimatet med svenska råvaror. I Sverige behöver vi äta svenska rotfrukter för klimatets skull, men också på grund av tillgången eftersom vi inte har primörer hela året, säger Malin Landqvist.

Text:  Kajsa Nyqvist  |  Foto: Simon Hellsten

Relaterade artiklar