Nu bjuds blasten in i finrummet

Nu bjuds blasten in i finrummet

Nu bjuds blasten in i finrummet

Planeten är ute på hal is och idag är det nödvändigt, men passande nog även trendigt, att hushålla med resurserna. Det öppnar upp en helt ny värld av möjligheter till spännande matlagning!

 Först kom ”nose to tail”, att ta vara på hela djuret. Nu pratar vi även om ”root to stem” eller ”från rot till blast” - kanske den hetaste mattrenden just nu. Det går ut på att använda hela grönsaken eller frukten och laga rätter på nya sätt. Du kan till exempel använda det vita på vattenmelonen, istället för gurka, och fritera potatisskalschips till fredagsmyset. Nytt, spännande och kreativt – visst är det inspirerande!

Slängs i onödan

Att ta vara på hela råvaran och behandla den med respekt är mycket mer än en trend. Det är en nödvändighet inför framtiden och därför kommer vi att anamma trenden. Det tror 82 procent av de kockar som ICA intervjuade i sin trendspaning Kockkompassen. Faktum är att våra matvanor har större miljö­påverkan än vad man kan tro, vi äter flera gånger om dagen och till slut blir det stora mängder. I Sverige slängs idag en av fem matkassar som vi bär hem, ofta helt i onödan. 


Utnyttja hela råvaran. Potatisskal kan få nytt liv som knapriga chips och citronzest torkas för att användas längre fram.

– Förr i tiden tog vi vara på allt, men nu har vi haft det lite för bra och inte behövt lära oss. Vi köper färdigkokta, inplastade rödbetor, skalade snacks­morötter och rena kycklingfiléer. Många känner sig osäkra på hur man tar hand om råvaran, men jag ser en motreaktion nu; Det börjar bli fint och trendigt att lära sig, säger Sophie Berlin, receptkreatör och matstylist.

Ät skalet

Det handlar om att se nya möjligheter med råvaran som du har i din hand. På köpet sparar du både miljö, pengar och massor av näring som gör nytta i din kropp. Ta potatisen som exempel. En skalare avlägsnar i snitt 20 procent av potatisen och samtidigt tar du bort en stor andel av potatisens närings­ämnen. I skal generellt sitter nämligen massor av fibrer, vitaminer och mineraler som inte alltid finns i själva köttet. Skalet är till för att skydda växten mot solljus och andra angrepp och innehåller antioxidanter som även skyddar våra celler, om vi äter dem istället för att slänga dem i komposten! Dessutom är de ofta väldigt goda och krispiga och ger rätten en intressantare textur. När du väljer att äta skalet – vilket du givetvis gör nu – är det en fördel att köpa eko­logiskt för att slippa bekämpningsmedel. 

Allt går att äta

Det vanligaste vi slänger, förutom skal, är blast, stammen på blomkål och broccoli, det gröna på purjolöken, stjälkarna på färska örter och nedre delen av gurka, zucchini och aubergine. Mest av gammal vana och helt i onödan.  

Har du rotfrukter som har blivit mjuka, rester och skal, kan du laga en soppa eller buljong – allt går att äta som inte har möglat. Av blast mixar du ihop en smarrig pesto och på stjälkar av färska örter en smakrik örtolja. Sophie tipsar om att ha en påse i kylen där du lägger grönsaksdelar som blir över och som du sedan kan koka buljong på. Lägg gärna ner delar som inte går att äta, men som ger bra med smak, som stjälkar av färsk timjan och majskolvsstocken.


Att plasta frukt och grönsaker är trots allt fördelaktigt för miljön, förklarar Emelie Cangård, produktansvarig för frukt och grönt på ICA.

Olika tillagningsmetoder skapar också nya möjlig­heter; Blomkålsblast är jätte­gott rått, men även lättkokt med lite olivolja och citron, rödbetans skal och svans går utmärkt att fritera – och ser dessutom snyggt ut på tallriken.
– Allt är ju gott att fritera! tillägger Sophie.

Använd zest

Hon tipsar också om att torka färska örter som har blivit tråkiga och blanda med salt, en perfekt smaksättare. På samma sätt kan man göra med ekologiska citrusskal.
– Riv bort det yttersta på frukten med ett zestjärn, lägg på en stor tallrik och låt det stå framme i rumstemperatur tills det torkat – det tar en dag – och förvara sedan i tättslutande burk. Citronzest är jättegott i en gräddsås till pastan till exempel. Apelsinzest har jag på min yoghurt eller blandar med socker till pannkakor, säger hon.   

Ge nytt liv

De flesta frukt- och grönsaksdelar som går att tugga går utmärkt att äta, med några få undantag. Rabarberblad, blast från så kallade nattskatteväxter, såsom aubergine, tomat och potatis, samt gröna potatisar ska du undvika eftersom de innehåller giftiga ämnen.  

Ett annat sätt att tillvarata är att återuppliva grönsakerna. Det är enklare än vad det låter. Allt du behöver är en skål med vatten på köksbänken. Enklast är att testa med sallat.
– Sätt roten i lite vatten, så kommer nytt på bara några dagar. En gratissallat som annars hade hamnat i soporna, säger Sophie.

När rottrådarna blir synliga kan du plantera över i en kruka med jord. Då får plantan mer näring och växer till sig ännu bättre. Även purjolök och vitlök är enkla att återuppliva.

Plast en nödvändighet

Ett sätt som ICA tar vara på frukt och grönt är faktiskt att plasta. Det kan låta motsägelsefullt, men i brist på mer hållbara alternativ är det ändå miljömässigt fördelaktigt. Emelie Cangård, produktansvarig för frukt och grönt på ICA, förklarar:
– De flesta grönsaker och frukter är känsliga för uttorkning och då skyddar förpackningen. Plast går delvis att anpassa efter en produkts specifika behov. För packade potatisar kan man exempelvis göra så att potatisen går ner i dvala. Då varken grönfärgas eller gror den. Plast har egenskaper som är svåra att ersätta med exempelvis papper.

Måste tänka nytt

Dagens konsumtionsmönster spelar en avgörande roll för miljön.
– Vi äter produkter som odlas långt bort, vi handlar alla dagar och kunderna ställer höga krav på tillgänglighet och fräschör. Förpackningens uppgift är att skydda, så att råvaran går från odling till matbord med bibehållen kvalitet. Att kasta en råvara som vi har lagt så mycket resurser på belastar miljön mer än vad själva förpackningen gör. Vi jobbar ständigt med frågan och vi har till exempel gått över till förnyelsebar plast av sockerrör på flera av våra ekologiska produkter. Men att sluta förpacka – som vi lever idag – är inte möjligt, menar Emelie Cangård.

Det handlar om att tänka nytt: välja närproducerade råvaror i säsong och varsamt ta vara på det som finns. Och att alla hjälps åt.   

Text: Josefina Brattö  |  Foto: Andreas Grönlund

 

Relaterade artiklar