Mat och ätande i kristider

Mat och ätande i kristider

Mat och ätande i kristider

Hur påverkar en global pandemi vårt sätt att se på råvaror, matlagning och ätande? Månadens skörd undersökte vad Sveriges sociala distansering kan komma att innebära för våra matvanor på kort och lång sikt.

Coronaviruset slog ned som en bomb i världen i början av året. Land efter land införde lockdowns och restriktioner för folksamlingar och umgänge i grupp. I mars kom de första direktiven om social distansering i Sverige och även om restauranger inte tvingades att stänga, infördes avståndsregler för servering och sittplatser. Sedan dess har e-handeln av matvaror ökat och restauranger ställt om för att erbjuda take away och hemkörning i större utsträckning. Antalet googlingar på bakrecept blev ett faktum samtidigt som jästen sålde slut i affärerna. Månadens skörd tog en pratstund med mat- och dryckesskribenten Per Styregård om hur krisen hittills* påverkat vårt ätbeteende. 

Vad innebär den sociala distanseringen för mat som ett sätt att umgås på?

– Den sociala distanseringen har fått oss att äta på andra sätt, men inte nödvändigtvis mindre socialt. Det finns folk som ätit mer tillsammans nu än tidigare, som familjer där föräldrar jobbat hemma medan singlar som brukat äta ute på restaurang med vänner inte socialiserat kring mat på samma sätt. Jag tror att det sociala måltidssammanhanget är något som vi kommer längta efter och uppskatta ännu mer framöver.

Varför gillar vi att äta tillsammans?

– Smaken på en måltid påverkas av fler saker än vi tror som miljön vi äter i och om vi är kära, stressade, trötta eller irriterade. Sällskapet påverkar smakupplevelsen eftersom måltiden har en kulturell funktion där umgänget, diskussionerna och kärleksakten av att laga och äta mat tillsammans är ett sätt att knyta an till andra. Det gör den gemensamma måltiden superviktig för vårt samhälle.

Kan man uppnå samma sociala middagskänsla genom videosamtal?

– En Facetime-middag eller en Zoom-AW kan fylla en viktig funktion men det blir inte samma sak som att umgås fysiskt. Det är inte bättre eller sämre utan bara ett annat sätt att umgås på. De digitala umgängesformerna har blivit vanligare och det är möjligt att vanan att äta middag på distans kommer fortsätta framöver för att socialisera med släktingar eller vänner i andra städer och länder efter krisen.

Per Styregård har förutom att ha skrivit om mat och vin i flertalet tidningar och magasin också varit redaktör för White Guide. På senare år har han använt sina kunskaper inom mat och dryck för att undersöka matfrågor utifrån samhällsutmaningar och hållbarhetsperspektiv.


Per Styregård menar att coronakrisen har gett oss en annan förståelse för hur råvarorna hamnar på vårt matbord. 

Tycker du att krisen ändrat vårt sätt att se på råvaror och hur vi tar hand om dem?

– Krisen har absolut gjort att vi har fått en större medvetenhet om råvaror och hur de kommer till oss. Vi har funderat över hur mattillgången påverkas av lockdown utifrån skörd och export när länder stänger. Frågan om Sveriges beredskap och självförsörjning har lyfts. Vad odlas i Sverige och vad importeras? Det globala matsystemet är komplext och ingenting vi kan ta för givet eftersom det kan ändras så snabbt. Man har fått en annan förståelse för hur råvarorna hamnar på våra bord och systemet bakom. Det är en bra insikt som ger en större respekt för maten. 

Gör en kris att vi blir mer kreativa i köket?

– Nja, folk i allmänhet blir nog inte plötsligt bättre på att laga mat men krisen i restaurangbranschen har gjort att kockar delar med sig mer av sina kunskaper. Det gör att folk kan ta del av instruktioner från duktiga matlagare och det är inspirerande och kul för många. Coronakrisen kan göra att folk i högre uträckning börjar odla själva, köpa mer närproducerat, gå med i REKO-ringar och skapar relationer med odlare i trakten. Det här har redan varit en trend som jag tror har boostats av ett ökat behov att känna sig trygg kring mat, både hur och var den produceras.

Hur kommer våra matvanor förändras framöver?

– Vi kommer påverkas mycket av detta även om livet har återgått till det normala till vintern. Vi kommer leva med tanken i bakhuvudet att detta kan dyka upp igen. Det kommer nog att finnas ett större behov av trygghet i att vi kan få tag i livsmedel. Om vi kommer resa mindre kan det istället göra oss nyfikna på hur maten reser och att vi blir mer öppna för andra råvaror och matkulturer. Restaurangbesök och stora middagsbjudningar hemma kommer att få högre status eftersom vi inte tar det för givet på samma sätt.

Text: Kajsa Nyqvist

Relaterade artiklar