Tar vi maten för given?

Tar vi maten för given?

Tar vi maten för given?

Idag slängs alldeles för mycket ätbar mat samtidigt som vi värnar om lokal mat och egenodlade grönsaker. Har vi förlorat respekten för matens värde? Månadens skörd söker efter svar på matsvinnet.



Genom åren har det kommit flera uppmärksammade framtidsdystopier som berör matbrist. Allt från filmen Soylent Green som kom redan 1979 till boken Binas historia som kom förra året. De popkulturella dystopierna om framtidens matförsörjning är kanske mer aktuella nu än någonsin.  

Mat förtjänar mer respekt 

Om matsvinnet och förlusterna i livsmedelskedjan fortsätter på samma sätt som idag, måste jordbruket producera femtio procent mer mat år 2050 för att maten ska räcka. Månadens skörd lät Mårten Thorslund, från föreningen Matsvinnet och Anna Richert från WWF Sverige berätta om deras tankar kring matsvinn.


Tre månader. Så lång tid tar det för den första potatisskörden att mogna. En större för­ståelse om matens produktion skulle få oss att slänga mindre och känna mer respekt för maten tror Mårten Thorlund, grundare till matsvinnet.se

– Dagens mat har aldrig varit billigare eller mer tillgänglig sedan industrialiseringen. Vi anser att vi har ”råd” att slentrianmässigt slänga ätbar mat. Vi saknar respekt för maten på den nivå den förtjänar och kunskap om hur mycket mat vi faktiskt slänger, säger Mårten Thorslund

Vi saknar kunskap för att sluta slänga

Anna Richert är seniorexpert inom Hållbar mat på WWF Sverige och tror också att det behövs mer kunskap om matsvinn.

– Många bäckar små gör att vi sammantaget slänger mycket mat. Jag tror att människor skulle slänga mindre mat om flera fick veta att det beräknade värdet på maten som slängs från ett vanligt hushåll är ungefär 4 000–6 000 kronor per år, säger hon.

Egen- och närproducerad mat väcker starkare känslor

Få människor skulle slänga en chili som vuxit upp i köket eller en tomat från trädgården. Tvärtom, egenodlade grönsakerna är något vi vördar. Mårten Thorslund tror att det hör ihop med en önskan om en närmare relation med maten.

– Drömmen om att komma närmare maten är ett uttryck för att vi aldrig befunnit oss längre ifrån maten, eller vad det innebär att producera den än nu. Därför tycker vi om att odla mat själva. Då får vi en annan respekt och förståelse och vet bättre än att slänga den. Mat är ett hantverk även i storskalig produktion och kräver tid och resurser.

Att förstå allt jobb från jord till bord är en nyckel till respekt

Någon har planerat odlingsland, rått om jordbruksmarken, fött upp djur, satt upp växthus, visat grödorna omsorg och skyddat maten mot skadedjur. Inte minst har någon sett till att råvarorna håller sig bra från skörd, under transporten till butiken ända tills de hamnar på tallriken. Ta färskpotatis till exempel, som skördas nu i maj. Från sättning av potatisen till första skörd tar det cirka tre månader för potatisen att mogna. Drygt 2 190 timmar bara för att knölarna ska mogna och smaka sådär gott som bara färskpotatis gör.

– Att tänka på produktionen, transporten, paketeringen, distribueringen och tillagningen av maten är en nyckel till att respektera maten. Om vi kunde se de människor och djur som dagligen jobbar hårt för att producera maten, då skulle vi inte slänga lika mycket mat som vi gör, säger Mårten.


Anna Richert, seniorexpert inom Hållbar mat på WWF Sverige, tycker att frysen är bäst i kampen mot minskat matsvinn.

Earth Overshoot Day kommer allt närmare

När ätbar mat kastas har all energi, vatten och mark som behövs för att tillverka maten använts förgäves. Earth Overshoot Day kallas den dag på året då vi förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot för förbrukning av naturresurser.

Efter Earth Overshoot Day förbrukar vi mer resurser än vad vi har. Om vi kunde halvera matsvinnet i hela världen skulle detta datum kunna flyttas fram hela 11 dagar.

Matsvinn en av tre viktiga klimatåtgärder

– Minskat matsvinn är ett av tre viktiga områden som forskare säger att vi behöver åtgärda om vi ska hålla oss inom ramen för en planet och inte fyra, som vi idag gör. Hur vi konsumerar och hur produkter produceras påverkar också Earth Overshoot Day, säger Anna Richert. 

Förra året inföll Earth Overshoot Day den 1 augusti. När den inträffar i år vet vi inte än, men datumet kommer att meddelas av organisationen den 5 juni.

Text: Kajsa Nyqvist

 

Relaterade artiklar