Hoppa till sidans innehåll

På Lillgårdens Bi och Trädgård i Maglasäte utanför Höör i Skåne görs välsmakande honung – helt utan mellanhänder. Buffé har varit på rundtur på Anna Hanssons biodling.

I samarbete med LRF. Text Sofie Zettergren Foto Tobias Regell
Tips: Här hittar du alla våra matpionjärer och här kan du läsa mer om honung!

 

Redan på 1800-talet användes honung såväl som sötningsmedel som till husapoteket för diverse invärtes och utvärtes krämpor. Honung har alltid setts som en dunderkur och genom historien ständigt fått nya användningsområden. Anna Hansson på Lillgårdens Bi och Trädgård i Maglasäte utanför Höör är en av få moderna biodlare som lever på sin produktion året om. Och det krävs faktiskt lite av Bamses dunderkrafter för att driva en egen biodling idag.

På Lillgårdens Bi och Trädgård producerar Anna honung med varsamma metoder för att bevara såväl smak som honungens naturliga nyttigheter.
– Vi har en varierande natur här vilket gör att bina får nektar från många olika blommor. Det ger en väldigt aromatisk honung. Sedan skördar vi vid olika tidpunkter och får på så vis säsongshonung med smak efter vad som blommar just då, berättar Anna.

En ofta efterfrågad honungssort är lindblomshonung, liksom honung med drag av vildhallon. Men även om Anna som liten aktör kan bestämma över mycket så kan hon inte styra sina bin till önskade pollineringskällor. Lillgårdens honung får helt enkelt smak efter de små surrande arbetarnas tycke och smak.

På Lillgården har man skippat mellanhänder. Istället för att sälja honung till industrin skördar och säljer Anna honungen för egen hand. Men vad skiljer då gårdshonungen från industrihonung?
– Industrihonung är ofta en blandning av honung från olika producenter och länder, vilket gör att den unika smaken går förlorad. Honungen värms upp innan den tappas eftersom den hinner stelna och då försvinner aromämnen, mjölksyrabakterier och enzymer, förklarar Anna.

Men det som ger vinster i smak har sitt pris i arbete. Rekordsommaren 2018 slungade och tappade Anna hisnande 16 000 burkar honung för hand.

En stor del av Annas produktion säljs i den egna gårdsbutiken men också på flera ICA-butiker i området. Och det är främst där på butikshyllan som utmaningen för en liten aktör finns. Priset på gårdshonungen är högre än den industripackade – och här krävs en påläst konsument för att välja Lillgårdens.
– Prisfrågan är en utmaning för oss som vill leva på biodling. Hälften av den honung som säljs i Sverige är importerad från länder som inte alltid är så noga med kvaliteten, säger Anna.

På Lillgården har man respekt för sin luftburna personal. Anna själv blir bara mer och mer imponerad av sina bin ju mer hon lär känna dem.
– Bin är fascinerande och arbetsamma superorganismer. Det kräver upp till 5 miljoner blombesök för att producera ett halvt kilo honung! Vi får ungefär 30–40 kilo honung per samhälle och år.

Det är med andra ord högst påtagligt att såväl Anna som hennes bin sliter hårt för den fina smakpaletten på Lillgårdens honung.