Hej!

Du verkar ha en gammal webbläsare. Uppdatera för att få ut det mesta av ICA.se.

Det finns många faktorer som spelar in och tillsammans skapar den världsunika svenska smaken. Här är de kanske tre viktigaste smakelementen – jord & vatten, ljus och mörker, kylan och vad som händer när maten får ta tid.

Klas Almén Källa: Kunskapsbanken

Jord & vatten

Kommer du ihåg den senaste istiden? Nej inte vi heller, men berättelsen om svenska smaker börjar för si sådär tio tusen år sedan när den senaste istiden slutade. På våra breddgrader smulade isen sönder berg och skapade på så sätt friska och näringsrika förutsättningar när mineraler spreds ut i jord och vatten.

Våra jordar som är unga, pigga och starka jämfört med resten av världen. Detta ger grödor som är ovanligt näringsrika och fulla av smak.

När inlandsisen drog sig tillbaka lämnade den enorma mängder friskt, klart vatten i form av sjöar och vattendrag. I Sverige har vi faktiskt dubbelt så många sjöar än Finland och orter med mineralklassat kranvatten. Det ger friska förutsättningar för både växter och djur.

Nordiskt ljus och mörker

Medan södra Europa har odlingssäsong året om är det snarare tvärt om här. Södra Sverige har en odlingssäsong på ca 220-240 dagar. Sydsvenska grödor växer också lite långsammare samtidigt som de får mer ljus vilket ger en mer smakintensiv gröda. I norra Sverige utgörs växtperioden av knappa 150 dagar. Trots det går det att odla broccoli och blomkål i Tornedalen tack vare midnattssolen.

Vi har också historiskt varit tvungna att få skördens frukter att räcka länge för att klara den kalla, mörka vintern. Ur detta växte en nordisk lagringskultur fram och smakerna fördjupades. När proteiner och fetter härsknar omvandlas de till mycket aromrika livsmedel som exempel på kött, skinka, ost och surströmming.

Ett fint exempel är det svenska smöret. Smöret gjordes på sommaren och förvarades sedan svalt för att användas i 1-3 år. Det är den lagrade, härskna smörmolekylen som ger det svenska smöret sin typiska karaktär och särskiljer den från det neutralt smakande smöret från kontinenten.

Lagringskulturens maträtter firar sin absoluta höjdpunkt vid julbordet med allt från sillar till korv och inlagda grönsaker. Men även en fin klassiker som rimmad oxbringa med rotmos är ett arv från lagringskulturen med saltat kött och kålrötterna från jordkällaren.


Kylan bidrar!

  • Sötma

    Svensk natur utsätts för kyla, olikt alla andra platser på jorden. Och det är faktiskt kyla som ger våra frukter och bär deras sötma. Under de svala svenska sommarnätterna skyddar sig frukter och bär genom att skapa socker.

  • Rening

    Under vinterhalvåret då tjälen kryper ner i jorden renas den från bakterier och småkryp. På grund av detta behöver svenskt jordbruk mindre bekämpningsmedel.

  • Näring

    Sprickbildningen som uppstår när jorden fryser skapar kanaler ner i marken, som leder ner syre och för ner regnvatten när tjälen släpper på våren. Helt enkel bra att saker får ta tid. Kylan gör att våra grödor trots den näringsrika jorden och det generösa ljuset växer långsamt – vilket ger en täthet av näring som känns i varje smaktugga.

Just nu sprids bluffmeddelanden om presentkort som ser ut att komma från ICA. Läs mer