Gambia är ett fattigt land, och i städerna är det få människor som har möjlighet eller ekonomiska resurser att förvara mat och råvaror hemma, utöver ris. I stället köper de flesta det de behöver dag för dag. Frukost inhandlas oftast på gatan. Men även dag- och kvällstid gäller gatumat, till exempel kassava- och fisksoppa, piroger och grillad fisk och kyckling.
Mariama Sonko fyller bröden som kunderna tar med sig med lök- och bönröra och frasiga bönbollar
Varje morgon klockan sju sätter sig Mariama Sonko på en butikstrappa några steg från sin lilla lägenhet för att sälja frukost till folk i grannskapet. I en bytta har hon bönröran niebe, i en annan akara, friterade bollar, också de gjorda av bönor. Rätter som tagit henne flera timmar att föbereda.
Mariama är utbildad kontorist men har aldrig lyckats få någon anställning. Nu när hon har barn behöver hon hålla sig i kvarteren hemmavid, vilket är i stadsdelen Bundung, i Gambias största stad Serekunda. Samtidigt måste hon bidra till familjen försörjning. Det resulterade i att hon började sälja frukost på gatan utanför lägenheten.
En frukostmacka to go
Kunderna köper en halv baguette i den lilla butiken bakom Mariama och ger den till henne. Hon klyver brödet och fyller med niebe och/eller akara. Ett helt bröd med niebe kostar tio dalasi, det vill säga strax över två kronor. Varje akara kostar 20 öre. En del av kunderna köper ett litet glas attaya – grönt, kraftigt sötat te – av mannen som sitter på andra sidan trappan, men de flesta tar med sig mackan och går vidare – till jobbet eller hem.