Hoppa till sidans innehåll

Komjölk eller drycker av havre, soja, mandel och ris. Vilken är nyttigast, godast och bäst för miljön? Buffé hjälper dig att reda ut.

Text Anders Bergmark

Smak och användning

Vad som smakar bäst är såklart upp till var och en. Men mjölkens kulturella betydelse som ett av våra historiskt viktigaste baslivsmedel går inte att förneka. Mjölkprodukternas smaker är referenser för de vegetabiliska alternativen – ju mer mjölklik smak, desto bättre. Ord som ”gräddig” och ”smörig” används exempelvis i reklam även för vegetabiliska produkter. Samtidigt kan mjölk och smör i många fall bytas ut mot vegetabiliska alternativ utan att vi tycker att smaken förändras nämnvärt. De vegetabiliska alternativen har dessutom fördelen av mycket lång hållbarhet i rumstemperatur i oöppnad förpackning. En annan aspekt är priset. I butik är de vegetabiliska alternativen betydligt dyrare per liter än mjölk.

Näringsinnehåll

Så länge jämförelsen gäller lätt- eller mellanmjölk skiljer sig energiinnehållet inte särskilt mycket mellan mjölk och de vegetabiliska alternativen. Men de vegetabiliska dryckerna innehåller betydligt lägre halter av protein. Undantaget är sojadryck vars proteininnehåll är nästintill jämförbart med mjölkens. När det gäller Kalcium, D-vitamin och vissa andra mineraler och vitaminer så är de vegetabiliska alternativ som är berikade oftast jämförbara med mjölk. Havredryck och risdryck sticker ut med ett högre innehåll av kolhydrater än både mjölk och övriga vegetabiliska alternativ.

Hälsoeffekter

Ett annat sätt att jämföra är att titta på alternativens hälsoeffekter. Enligt Livsmedelsverket kan magra mjölkprodukter bland annat bidra till att minska risken för stroke och typ 2-diabetes. Havrens betaglukaner kan bidra till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet, men det kräver en hög daglig konsumtion. Eftersom de vegetabiliska alternativen är relativt nya finns det fortfarande få studier om deras långsiktiga hälsoeffekter, även om råvaror som havre och mandel i sig visat sig vara gynnsamma komponenter i en hälsosam kost. Sett som delar av en hel kosthållning blir för- och nackdelar med mjölk och de vegetabiliska alternativen ännu svårare att bedöma.

Miljöpåverkan

För att jämföra olika produkters miljöpåverkan används ofta begreppet livscykelanalys, vilket innefattar allt från råvaruutvinning och tillverkning till användning och avfallshantering. Räknat på mängd färdig produkt i konsumentledet har mjölkprodukter generellt en större negativ miljöpåverkan när det gäller utsläpp av växthusgaser, total markanvändning och energiförbrukning. Mjölkproduktion förbrukar mer vatten än havre- och sojadryck men mindre än mandeldryck. Räknar vi istället utifrån produkternas näringsinnehåll blir skillnaderna i miljöpåverkan mindre. Och tar vi dessutom hänsyn till proteinkvalitet och möjligheterna med ekologiskt jordbruk går det att argumentera för att mjölk är det bästa alternativet för miljön. Problemet med livscykelanalyser är att de har svårt att hantera komplexa biologiska system som effekter på biologisk mångfald, spridning av miljögifter och kolbindning i mark. Mjölkproduktion med kor på naturbete som håller ängsmarker öppna har till exempel stor betydelse för att bibehålla den biologiska mångfalden.

Den kloka blandningen

Av de animaliska livsmedlen är mjölk ett av de mest resurseffektiva. Men många av mjölkproduktionens miljömässiga fördelar riskerar att försvinna med högt specialiserad och storskalig produktion. På samma sätt kan ensidig spannmålsodling bidra till en mer sårbar livsmedelsförsörjning och minskad biologisk mångfald i jordbruket. En klok kombination av vegetabilisk och animalisk produktion gör matproduktionen både mer miljövänlig och mindre sårbar. Havre, baljväxter och mjölk fungerar till exempel utmärkt att producera på samma gård. Det är kombinationen av olika typer av produktion som gör det möjligt för ekologiska jordbruk att undvika syntetisk handelsgödsel och naturfrämmande bekämpningsmedel.

Slutsats

Av allt detta har vi lärt oss att det finns goda skäl att välja både mjölk och de vegetabiliska alternativen. Problemet är inte valet av det ena eller det andra så mycket som ensidigheten i sig, i vår kost såväl som i livsmedelsproduktionen.

Källor

The role of dairy and plant based dairy alternatives in sustainable diets, SLU, 2018. Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa, EU-projektet Matlust, 2018. Nielsen. Livsmedelsverket. Livsmedelsförsäljningsstatistik 2018, SCB, 2019. Sustainable Diets and Biodiversity, FAO, 2010