Så började det ...
Hösten 1967 var några Skidklubbare ute och röjde banan för Göteborgsloppet, en skidtävling mellan Hindås-Göteborg. Då osäkerheten som vanligt var stor om snötillgången skulle tillåta någon tävling framfördes idén om att ordna ett terränglopp på skidspåret för att säkert dra nytta av banarbetet. En organisationsplan togs fram, med Rune Andersson som tävlingsledare. Sanktion för Göteborgs första långlopp söktes, Göteborgs-Posten kopplades in som medarrangör och alltihop godkändes på klubbens Vårmöte 1968.
Den första söndagen efter orienteringssäsongens slut valdes som tävlingsdag och eftersom det också var tänkt som en final på friidrottssäsongen gavs tävlingen namnet Finalloppet.
Nu visade det sig att skidspåret inte var lämplig som bana och så mycket arbete på de nya bansträckningarna hanns inte med det första året, utan befintliga stigar och vägar fick utnyttjas. Långa banan startade på ängen Salmared i Landvetter medan Dambanans första hälft gick separat från starten i Öjersjö.
1968
Ett kraftigt snöfall en vecka före tävlingen höll på att spoliera allt arbete, men på tävlingsdagen den 17 november var snön borta och på frusna och något halkiga banor var Bengt-Åke Olsson och Meeri Bodelid starkast på respektive bana.
Totalt 512 startande i 9 klasser på de två banorna.
Se hela premiärårets resultatlista!
1969
Den svåra höststormen vräkte ner massor av träd över banan och det såg ett tag mörkt ut för arrangemanget. Men nu kom banmästaren Allan Alfredsson in i bilden på allvar och under hans ledning kunde banan rensas.
Fjolårssegraren Bengt-Åke Olsson fick på den sista kilometern se sig besegrad av Sverker Skogman från Bromma, medan Meeri Bodelid försvarade segern på dambanan.
Tävlingen gick nu på allhelgonadagen den 1 november och den dagen har sedan dess varit vikt åt Finalloppet!
1970
Starten i Landvetter flyttades till en mer lämplig äng. Regn dagarna före tävlingen gjorde att banan blev blev blöt och lerig. Roald Wartianen var först över mållinjen i herrarnas huvudklass efter en hårdkamp med klubbkamraten Sverker Skogman.
Meeri Bodelid tog sin tredje raka seger i damklassen!
Dambanan drabbades av att deras snitslar plockades ner, en typ av sabotage som tyvärr återkommer då och då genom åren. Drygt 600 startande totalt.
1971
I och med att nu även ungdomar och juniorer bjöds in skapades början på det familjelopp som Finalloppet är. Deltagarantalet höjdes nu till drygt 900. Medan herrarna klär om i Skatås, har damerna hållt till i Kärralundsskolan sedan starten. Ungdomarna fick nu Rosendalsskolan som samlingspunkt där också starten gick.
Tävlingsdagen och veckan före tävlingen drabbades av ihållande regn och trots dygnet-runt arbete med banorna blev det rekordblöta banor!
Leif Olsson, Lidköping blev första ungdom att att passera mållinjen. Mellanbanan, som tidigare startat i Öjersjö, hade nu fått en ny startpunkt vid Kåsjön och följde därmed helt långa banan. På mellanbanan var premiärsegraren Dan Carlsson, Kville.
1974
Synsättet på tävlingsklasser och banlängder för ungdomsklasser hade efterhand omvärderats och det var nu dags att införa ytterligare en bana, Minibanan 2,1 km för de som var 10 år eller yngre. Succé direkt med ca 170 småttingar som charmade publiken! Bland pojkarna var det en tuff strid och först över mållinjen på den nya banan var Lars Bennhage från Trollhättan.
Titti Aspelin från GKIK blev premiär- segare i flickklassen.
www.finalloppet.com